Oj, det här trodde jag inte. Ur högtalarna har precis Elvis strömmat, och nu är det banne mig Ulf Lundell. Ja, killar har mer inverkan på en än de tror ibland. Nej, jag lyssnar inte på någon av dessa i vanliga fall. De är med på en skiva som min bror bränt åt mig efter hemkomsten från Australien juni 2002. hittade skivan i en låda där jag uppenbarligen inte vart på länge.
Jamaicagänget har fest, grannhunden ylar och sista grannarna bråkar högljutt. Allt är precis som vanligt och jag borde kunna somna sött.

Jag trodde inte det var möjligt att slå knut på sig själv, men idag har det nog hänt. Intet ont vetande satt jag fint på min plats i help desken och hjälpte främst folk med att fylla på utskrifter och inloggsproblem. Sedan bröt helvetet ut, eller rättare sagt: sedan ingick alla disketter en pakt med alla kopiatorer att nu ska vi inte fungera. Kopiatorn bad mig hela tiden slå av strömmen (Kan en kopiator vara självmordsbenägen?), och disketterna fick datorerna att stå och tugga i ett läge, utan att spara något.
- Ni har väl sparat på hemkatalogen innan ni sparade på disketten?
- Va? Näe, men vi har skrivit femton sidor här som nu sitter fast. Och vi måste få ut det!!!!
- Öh, jahapp, ja, jag ska se vad som göras kan.
fråga mig inte hur det gick till, men jag lyckades på något himla vänster hitta deras filer och pilla fram dem trots mycket bråk med datorn. Rekomenderade sedan att spara på hemkatalogen. När detta skett tre gånger och kopiatorn agerat självmordsbenäget cirka tjugo gånger satte jag en TRASIG-lapp på kopiatorn och sa till alla där det låg disketter på bordet att Snälla, spara på hemkatalogen först! Folk trodde inte jag var riktigt frisk. Roligast var slutligen en galen student med håret på ända som kom och halvskrek att hans dator bara blivit svart. knallade dit och kollade. Mycket riktigt, allt var svart och okontaktbart. Sladdarna bakom datorn satt som de ska, så jag vände och vred och grejade. Tillslut kommer en student och knckar mig på axeln.
-Du, jag råkade sparka till en sladd här bakom, är det nåt farligt?
Ja, så kan det gå. Allt redde slutligen upp sig och kvart över ett kom jag tillbaka till min dator då mycket förvirrad eftersom inget bytt av mig.

Nu sitter jag och mailar över bilder till mig själv till kursen i webbproduktion. Min fotograf behagade ju inte dyka upp. Tur att man är förutseende och tar med en egen. Så nu har jag fixat möten, intervjuer, foton och nummer. Nu får någon annan designa. Slutligen har jag försökt såga bort dumma delar i min uppsats. Jag fick hindra mig själv för att inte såga bort allt.
Då hade jag bara haft en framsida att lämna in.

För övrigt drömde jag att jag spelade match med Mellberg och Larsson i natt. Shyrre, Mellberg back, jag mittfält o Henke forward. Och vi slog Italien. Ja, jag önskedrömmer på tok för ofta, men det var trevligt med gruppkramar efter vi gjort mål. (Jag gjorde ett på nick. Jag som får blodsmak i pannan varje gång jag nickar.)