Regn regn regn. Tar inte vattnet slut nångång? Jag börjar tvivla. Min sista fotbollsträning med laget för i år blev intställd. Just det: på grund av regn. Sista matchen idag hemma inställd av jajamensan: regn. Vi får inte vara på planerna eftersom vi ju tar sönder dem totalt. Det är ju i och för sig helt sant. När man glider iväg en sisådär 30 meter är det lätt hänt att ett gäng grässtrån beslutar att följa med på färden.
I kväll är det utgång med fotbollsbrudarna i alla fall så jag får träffa dem en sista gång innan jag åker. Ironiskt nog ska vi till Växjö och Carl-Oskar-dagarna. Där regnar det ju aldrig (ja, ironi). Den stad det alltid blir översvämning i av allt regn är ju just Växjö. Med andra ord är det ganska okluigt att åka dit.

Sista dagen på jobbet igår vilket innebar stora gråtkalaset. Första halvan av dagen for jag fram och tillbaka som en skållad bäver för att hinna med allt jag skulle till lunch eftersom ordinarie tycker det är så behändigt när vi sommarjobbare är där. Då kan de ju knalla hem tidigt på fredagen och ändå finns det människor kvar som tar hand om de små kottarna. Jag och Karin, som också slutade igår, gick och köpte lite godis och sånt att bjuda på till fikat. Roligt nog var det bara jag, Karin och en sommarjobbare till som var kvar så länge. Alla andra hade gått hem. kottarna fick glass och på detta en sockerrush jag inte trodde var möjlig. Vi fick släppa ut dem i lekhallen så de fick springa av sig. Vid halv fem då jag gick hem hade de fortfarande inte sprungit färdigt. Men det var tårdrypande avsked som fick en förstå att vissa små människor faktiskt tycker om en. Mycket trevlig känsla. Inte lika trevligt att stå mitt i lekhallen med gråtande barn hängandes på hela kroppen och själv försöka torka tårar, trösta dem, kramas tillbaka och röra sig mot utgången. När jag kom hem hittade jag min timrapport som skulle lämnats idag i min ryggsäck. Dumt.

Kvällen avslutades väldans bra med middagslagning och film med Jens. Då fick jag äntligen se Lost in translation. Konstig men väldigt bra film. Dumt att skriva, för jag kan inte sätta fingret på vad som var så bra, men något i dialogen, karaktärerna och miljön var så... förbluffande om man får använda sig av starka, något löjliga ord.

Imorgon: hemfärd till Eskilstuna.