Jag är avundsjuk på de människor som utbrister "Åh vad skönt" när man säger att man ska gå till massören. Jag skulle med vilja vara en sådan människa. Tänker jag massör tänker jag snarare "Aj, vad ont!". Idag är en sådan dag.
Knallade in på jobbet intet ont anande. Hann krubba frukost med mina små kottar och sen var det tack och hej fram till lunch. Jag har nämligen vart inne på vår stängda avdelning och målat hela dagen. Mycket lärorikt, och mycket avancerat att inte spilla färg i huvudet på alla de små kottar som hela tiden ville in och sniffa sig höga på färg och samtidigt hålla balansen ståendes på en stol med sittplatta lika stor som en inte alltför ny mobil. Målade klart hela rummet och städade hela avdelningen för att avrunda det hela med att skruva upp 10 krokar på väggen. Allt detta enbart på grund av att jag gick från Ängel till Fisunge på 20 minuter via sms från en jobbkompis igår natt. Vad gör man inte för sin status på jobbet.
Hann lagom in till lunch för att ha fiskkrig med mina små barn. Maten delades väldigt kamratligt eftersom den köksan vi har för tillfället går under mottot att man kan äta sig Nästan Mätt. Det räcker. Jag gav mitt fiskskal (ja, paneringen) till en stackars hungrig kotte vid mitt bord och förbannade snåla köksor som inte förstår att barnen inte blir lättare att hantera om de dessutom måste gå med kurrande magar.
Slutligen blev jag kidnappad in på granndagiset halva eftermiddagen för att omvandla en röd cirkel på väggen till Något Roligt. Jag personligen tycker tomater är rätt roliga, men de kanske inte hör hemma på en toavägg, så jag gjorde en gigantisk nyckelpiga men ovala prickar och ögon som ser ut att ha levt på LSD på tok för lång tid.
Med andra ord: detta bör ha varit en alldeles ypperlig dag att gå på massage på. Jomenvisst. Började bra med axlar och rygg då jag stod ut med smärta alldeles underbart enligt mig själv. Jag skrek bara lite. Därefter hittade vi bakhuvud som genast berättade varför jag gått runt med huvudvärk de senaste fyra veckorna trots att jag sovit och druckit ovanligt duktigt. Bakdelen ska vi inte ens gå in på. Hualigen. Slutligen kom vi till dessa förhatliga ben. Visste inte att jag hade muskler i dem, men jodå. Både massage och stretch. Jag undrar hur utfrågad min massör blev av sin fru när vi kom upp eftersom jag då låg och skrek högt, skrattade som en galning för jag inte visste var jag skulle ta vägen och snyftade konstant mitt i allt. Det kan inte ha låtit friskt i öronen på dem en våning upp. Fick till och med beröm när vi var klara med benen. Det hör inte till vanligheterna vill jag lova. Att man betalar för sånt. När jag skulle åka hem hängde visst inte huvudet med så noga så jag lyckades köra fel mitt i byn och försökte starta bilen med min cykelnyckel. Dock med något misslyckat resultat.
Nu ska jag försöka hitta in till mitt rum. Blir dock inte särskilt förvånad om jag aknar i badkaret med ett ett krampaktigt tag om schampoflaskor samt en duschslang som huvudkudde. Nåväl. Då slipper jag ju släpa mig till duschen när jag vaknar.
Knallade in på jobbet intet ont anande. Hann krubba frukost med mina små kottar och sen var det tack och hej fram till lunch. Jag har nämligen vart inne på vår stängda avdelning och målat hela dagen. Mycket lärorikt, och mycket avancerat att inte spilla färg i huvudet på alla de små kottar som hela tiden ville in och sniffa sig höga på färg och samtidigt hålla balansen ståendes på en stol med sittplatta lika stor som en inte alltför ny mobil. Målade klart hela rummet och städade hela avdelningen för att avrunda det hela med att skruva upp 10 krokar på väggen. Allt detta enbart på grund av att jag gick från Ängel till Fisunge på 20 minuter via sms från en jobbkompis igår natt. Vad gör man inte för sin status på jobbet.
Hann lagom in till lunch för att ha fiskkrig med mina små barn. Maten delades väldigt kamratligt eftersom den köksan vi har för tillfället går under mottot att man kan äta sig Nästan Mätt. Det räcker. Jag gav mitt fiskskal (ja, paneringen) till en stackars hungrig kotte vid mitt bord och förbannade snåla köksor som inte förstår att barnen inte blir lättare att hantera om de dessutom måste gå med kurrande magar.
Slutligen blev jag kidnappad in på granndagiset halva eftermiddagen för att omvandla en röd cirkel på väggen till Något Roligt. Jag personligen tycker tomater är rätt roliga, men de kanske inte hör hemma på en toavägg, så jag gjorde en gigantisk nyckelpiga men ovala prickar och ögon som ser ut att ha levt på LSD på tok för lång tid.
Med andra ord: detta bör ha varit en alldeles ypperlig dag att gå på massage på. Jomenvisst. Började bra med axlar och rygg då jag stod ut med smärta alldeles underbart enligt mig själv. Jag skrek bara lite. Därefter hittade vi bakhuvud som genast berättade varför jag gått runt med huvudvärk de senaste fyra veckorna trots att jag sovit och druckit ovanligt duktigt. Bakdelen ska vi inte ens gå in på. Hualigen. Slutligen kom vi till dessa förhatliga ben. Visste inte att jag hade muskler i dem, men jodå. Både massage och stretch. Jag undrar hur utfrågad min massör blev av sin fru när vi kom upp eftersom jag då låg och skrek högt, skrattade som en galning för jag inte visste var jag skulle ta vägen och snyftade konstant mitt i allt. Det kan inte ha låtit friskt i öronen på dem en våning upp. Fick till och med beröm när vi var klara med benen. Det hör inte till vanligheterna vill jag lova. Att man betalar för sånt. När jag skulle åka hem hängde visst inte huvudet med så noga så jag lyckades köra fel mitt i byn och försökte starta bilen med min cykelnyckel. Dock med något misslyckat resultat.
Nu ska jag försöka hitta in till mitt rum. Blir dock inte särskilt förvånad om jag aknar i badkaret med ett ett krampaktigt tag om schampoflaskor samt en duschslang som huvudkudde. Nåväl. Då slipper jag ju släpa mig till duschen när jag vaknar.
posted by Ica at 10:11 PM
0 Comments:
Post a Comment
<< Home