Det har hänt. Det har banne mig hänt. Låg och tänkte på det halva natten så jag inte kunde sova. Världens bästa Blue girls har vunnit serien därhemma. Med hela 3-0 blev Väsnamo fullständigt krossade och vi ska nu kvala till ETTAN! Förstå hur snyggt det låter: ettan. Tänk om vi kunde hamna där. Skulle skriva historia i hultet, om de inte redan gör det. Efter ett år med min underbara målistränare går vi upp i ettan. Varför vill jag ringa hem och skrika till alla "vad var det jag sa!!"? Jag minns så väl att jag sa att om vi skulle få honom skulle hela laget spela ihop sig mycket bättre än med skämtet till tränare vi hade de tidigare sex åren som aldrig blev utbytt. Men nu har de vunnit! GRATTIS BLUE GIRLS! Jag är stolt som värsta morsan. Mycket trevlig fest i lördags. Det åts ölkorv, sjöngs och ringdes konstiga mobilsamtal där ingen visste vem som var vem. Massa dans och riktigt mellanstadiemaraton i musikgenre. Sådant tycker vi om. Blev visst bjuden massa gratis öl med, vilket alltid smakar gott. Cykelturen hem var väl inte så stabil som den borde och uppförsbacken tog kål på mig. Somnade med armarna rakt ut och vaknade likadant i skräck att röra huvudet. Därför blev gårdagen en dag spenderandes i soffan med en burk minimajs i brist på annat och lämnade därför en massa sidor historia till mig att skriva idag. Underbara måndagar!