I förrgår frågade min mamma i telefonen vad det var som väsnades så. Jag svarde lugnt att det var grannarna i porten bredvid som bor vägg i vägg med mig. De har blivit partyprissar helt plötsligt. När de inte slåss och skäller på hundarna. Mamma öste lite sympati över mig och jag sa att det var lugnt. Stänger jag sovrumsdörren när jag ska sova hör jag inte så mycket. Det skulle vara värre om de under hade fest. Det skulle jag aldrig sagt. Igår hade både de vägg i vägg och de under fest. Vilket liv. Kände för att leka vuxen och gå och skrika att jag skulle minsann upp och jobba imån, men lugnade mig eftersom jag inte orkade kliva ur sängen samt att jag nu gärna hämnas med gott samvete nästa gång jag har fest.

Utanför bibblo är det nu nåt galet ståhej om grundskolekottar och teknikintresse. Någon stissig person som uppenbarligen konsumerat för mycket kaffe står och gapar i mikrofonen medan han eggar alla stackars uppsnofsade småbrudar att heja ännu högre och vispa med sina pom-poms. Det känns som man sitter i värsta Vi i femman-sändningen. Ungefär samma ljudnivå. En röd matta ligger det med ute. Inte varje dag man får gå till jobbet på röd matta. Äntligen har de förstått mina kvalitéer. Dessutom skyltas det nåt om Idol. Gammal och tråkig som jag är så vet jag inte om det är någon här från Idol, eftersom jag inte tittar på programmet och inte har en aning om hur årets deltagare ser ut. Jo, det är en tjej med rosa hår. Henne skulle jag kanske känna igen.

Efter jobbet bär det av till en aerobicklass med jazz, salsa och funk-tema. Hur ska det gå? Jag som inte har varken höftjucken invanda eller kan göra två saker samtidigt. Tur att maskinerna står på sin plats iaf om nåt olämpligt inträffar. Nu måste jag verkligen plugga. Blivit inbjudet på fest och god mat till Maja som känns väldigt trevligt, men jag tror att ekonomi och plugg sätter ut det långa krokbenet för det ikväll. Men vi får se.