Skåningar är ett orginellt släkte, och roligt. Den humorn passar mig, och jag blir aldrig kallad dryg i den södra delen av Sverige, jämförelsevis med hur ofta jag får höra det uppe i tuna.

Sömnen har lyst med sin frånvaro denna veckan och det var med lite skakig hand jag öppnade första flaskan vid kvart över elva igår. Och fler flaskor blev det, betydligt fler. Nu menar jag inte att jag drack som en svamp utan att min ring som vanligt gjorde partysuccé och jag fick öppna de flesta flaskor.

Inledningen av festen var soft och mycket roande. Ett gäng lata brudar satte sig på rad i bekväma solstolar och drack öl och tittade på när pojkarna i gänget skulle få upp partytältet. Det var underhållning av hög nivå vill jag lova. Några meter tejp, svordomar, ras och hejdlösa skratt senare stod det ett partytält utan vägg på ena sidan och med en vägg fladdrande i vinden på andra. Där satt vi fint och snapsade i plastglas som inte alls blåste iväg så länge de var rejält fyllda.

Dagen flöt på traditionsenligt med sillunch, dans runt midsommarstång (gud vad snurrigt det kan bli), allsång, grillande, lägereld och ännu mer att dricka.

Jag behöll midsommartraditionen med trasiga smalben genom att fightas lite med Annas Peter vilket resulterade i en blå och svulle nedre region av högerbenet. Peter i sin tur svedde av ögonbryn, fransar och lite hår när han kom på den geniala idéen att tända brasan med bensin istället för tändvätska och dessutom stå nära skiten. Och den killen ska vara brandman!
Efter 14 timmars totalt alkoholintag och lite smälta sulor efter att ha suttit med fossingarna halvvägs in i elden beslutade jag och Annapanna att gå och sova. Då hade jag använt mig av många färdigheter med andning och hela snurret. Vi sprang upp och ner i det överfulla huset och beslutade efter lång tid att belamra genomfarten i källaren. Vi låste ute alla kissnödiga festare och hängde ett lakan för fönstret och blåste upp den otroligt tysta och diskreta luftmadrassen.
Där slocknade vi fint och vaknade efter tre minuter genom en människa som letade borttappade extrasängar. Därefter sovs det kanske en kvart innan man vaknade av att någon snarkade ljudligt i ens öra. Då låg vi plötsligt tre pers på en och samma luftmadrass. Då kan man ju gissa sig fram till hur sömnen var. Nej, den var inte god. Plötsligt mitt i natten las det dessutom en arm om mig. Kändes lite fel och jag svarade med en stenhård armbåge rakt in i magen.
"Ojdå, fel håll" mumlade rösten intill mitt öra och personen vände sig och la armen om midjan på det rätta blonda huvudet som stack upp ur sovsäckarna. Hej Peter tänkte jag och spenderade resten av natten med att komponera sånger till snarktakter.

Hemma nu efter mycket alkoholintag, och mindre sömn känns huvudet en smula tungt och inte blev det bättre av en fotbollsmatch som man helst vill glömma. Vad hände? Och vem i hela vetekorn var domaren? Han förtjänade en rejäl spark på smalbenet. Hade jag vart Lucic som ändå ska sluta hade jag riktat sparken mot ett betydligt mer känsligt ställe på domaren när det vidriga hånflinet kom fram.
Nej, jag är ingen bra förlorare.
Ja, jag är bitter.
Nicht gut! Ich habe die nase voll!!
Herr Ober, eis bitte!