Vad i hela friden hände?

Uppladdade efter kyckling- och pastasallad sitter hela gänget bänkande på altanen framför tv:n. Hunden finner det mycket roande med så många tjejer på samma ställe då dessutom två ligger på golvet och går runt och delar ut pussar och tvåhundra kilo päls.
Ut på planen kommer gulklädda Sverige. Bara det, både gula tröjor och shorts. Blå shorts om jag får be. Henke har ju matchande cykelbyxor oavsett färg.
Där sitter vi och skriker, river vårt hår och är övertygade om att om bara vi fått chansen att vara förbundskaptener hade vi vunnit med 17-0. Eller, det hade räckt om vi fått komma in på planen. Vi hade spelat 100 gånger bättre än landslaget. Tyckte vi och var bäst som vanligt i fantasin. Hur kan vi förlora mot det sämsta lag(enligt media) som någonsin tagit sig till VM? När de dessutom spelar med en man mindre majoriteten av matchen! Hade jag vart i Växjö hade jag blivit tillsagt sisådär hundratusen gånger att för i helvete sitta still, men lätt i ett sådant läge! Var var alla spelare? Och när? Och hur? Lilla målis fick ju inte slita ihjäl sig, men det han gjorde såg stabilt ut, och varför varför varför i hela friden får inte Källström spela från start? Är vi säkra på att det inte är Lagerbäck som fått hjärnskakningen och inte Isaksson, eller det kanske smittar? Efter gästerna lämnat altanen efter efterrätt och i alla fall ett par skådade mål då Argentina mötte Elfenbenskusten var jag tvungen att ta en arg skiva i mini discen och ut och vandra med ilskna steg. Det slutade med att mamma oroligt ringde på mobilen som var hemma och trodde jag blivit kidnappad. Detta gjorde mig ännu mer rasande så jag la mig under kudden och vägrade komma fram mer.

Finns det något tråkigare i världen än blommor? Tvingades ut och handla sådana igår och jag höll på att smälta av tristess. Jag tittar hellre på en soptipp. Just kanske eftersom jag vet att när man väl masat sig till blomsterhandeln tar det x antal timmar innan man kommer ut. Hur svårt kan det vara att välja ett gäng blommor? De vissnar ju ändå, eller går av på mitten som stackars Frans, som jag innerligt hoppas får vatten som han ska.
Efter samtliga timmar i blomsterhandeln gick jag raskt och födelsedagsbytte en tröja och inhandlade två sverige-tröjor och ett par sverigestrumpor. Det hjälpte ju föga.

Dagen gav inget stillasittande. Jag kan inte riktigt förstå var helgerna tar vägen. Det kanske är lika bra. Laga mat tar ju en himla tid har jag insett, men den blev uppskattad och det är ju huvudsaken.

I dagarna två har jag och vovven ömsom haft trevligt ömsom skrikit. Idag exempel vis inleddes promenaden med en snabb harjakt och påhälsande av en hund två gator nedanför. Jag var måttligt glad och sprang ilsket brölande efter i mina flip flops som inte ville sitta kvar på fötterna. Jag fick springa barfota och klev på en glasbit och fick en speta i arslet när jag skulle över ett staket. Ändå försökte jag koka ner lite när hunden väl var infångad och efter en snabb utskällning var allt bra och vi gick och hade simskola. Vovven tror inte hon kan simma. Börjar jag då skvätta vatten för långt ut dit hon anser sig inte kunna ta sig ställer hon sig och skäller ut mig. Sådan matte sådan hund. Skäll och håravfall.