Ända sedan jag började jobba extra på biblioteket för en sisådär ett år sedan har jag kallat mig själv och mina kollegor för Bibblo Bitch. Mycket klädsamt och passande namn, iaf på några av oss som verkligen kan leva upp till det. Trots att jag oftast försöker le, vara artig och inte visa alltför tydligt vad jag tycker och tänker om personen på andra sidan disken lever jag nog upp till mitt namn. Det ligger mycket bakom namnet med andra ord. Främst står det nog för att jag är barnsligt förälskad i bibliotek. Jag har haft bibblo och fotbollsplanen som andra och tredje hem under hela mitt liv. Vid yngre år skällde jag på de stora oförstående tanterna som bara tillät en att låna sex böcker i taget. Då skulle jag ju inte ha något att göra på kvällen och jag kunde ju inte springa där varje dag. Tillslut märkte de mitt ordningssinne (Förstår inte var det kom ifrån. Jag har hela livet fått höra hur förbenat slarvig jag är, och dessutom levt upp till det med god marginal), eller kanske var det bara att de tröttnade på mitt tjatande, så jag fick låna fler böcker, bara jag höll tyst. Vid en del jobbiga tidpunkter i livet då vädret inte tillät flykt till skog eller fotbollsplan satt jag i fåtöljerna på bibblo och begagnade raskt samtliga Tintin-album. Om och om igen.

Sommartider spenderade familjen ofta i Vejbystrand när jag var liten kotte. Redan andra året jag var där, som sexåring, byggdes ett nytt bibliotek rakt över gatan. Ica var i ett ständigt glädjerus och sprang över flera gånger om dagen. Den första sommaren tjänade jag ihop tre sommarböcker på de tre veckorna jag var där. För att få en bok skulle man läsa tio andra och skriva en liten recension om dem.

Än idag får jag smärre lyckokänslor av att vara på bibliotek. Det finns ju så mycket! Jag är inte jättehemma i Etunas stora bibblo, men högskolans är ju helt perfekt, förutom lite snålt lager med skönlitteratur.

Idag gjorde jag ett besök på mitt gamla "hemma-bibblo" och vad jag njöt. Knallade runt, provsatt fåtöljerna, insåg att jag nu faktiskt når upp till samtliga hyllor. Lyckan blev total när jag fann att gamla KP-tidningar från olika årgångar har häftats ihop och lånas ut. Raskt slet jag åt mig några årgångar och insåg att jag nu inte orkade bära mer. Knallade glatt hem med två fulla kassar böcker.
Bibblo-Bitch? Jajamensan.