Vad händer i VM?
Zedine? Hm, jo, jag skulle väl också gärna vilja skalla ner en och annan italienare, men det är dumt att göra det som en avslutning av sin karriär. Han lär nog ändå inte minnas som en rebell på grund av detta uppror, utan snarare en dumdristig fransman som borde gå anger management-kurs.
Under Italiens mål satt jag och mamsen och argumenterade om en italienares håruppsättning så jag missade det totalt. Straffdömningen var ju en katastrof, och för att inte tala om att inte döma straff ett tag senare.

Jag har sagt det förr: Det lag jag håller på åker ALLTID ut om det går till straffar. Så även i detta fall. Jag kan väl dock en smula motvilligt erkänna att jag hejade på både Bartez och Buffon, så jag gläds väl med Buffon då trots allt.

Gudars för gårdagen. Det är en lagom sammanfattning. Ja, festen blev blöt. Ja, 30-åringen var glad mest hela tiden. Ja, det slängdes citat om bajsande på hög nivå. Ja, det spracks klänningar upp till navelhöjd.
Själv är jag ganska nöjd med att lyckas blanda x antal alkoholsorter utan att hamna i en buske, dansa foxtrot, trakassera DJ:n, hålla tal inför alla, sitta i tre olika knän, parera ett fyllo med kniv som uppbrytningsverktyg, bjuda bort x antal giftpinnar, koka korv, äta silltårta, förlora samtliga matcher i armbrytning, insett att jag inte har en muskel kvar i kroppen, blivit blå om fötterna, smitit iväg som mystiska mannen med buss, fått ett par skor alldeles gratis, prickat sockerbitar i en persons öra från 3 meters avstånd, sjunga fel i en låt som gått på repeat i min stereo i säkert sammanlagt fyra månaders tid under senaste åren, lekt karusell med två små kottar, skrattat som en hyena, hällt ett glas vatten över en person, fått öl i ögat och somnat med ena hörluren halvt uppe i näsan.