Tuesday, January 30, 2007

Inte lätt fånget, men ack så lätt förgånget

Denna veckan är visst vigd åt att dra in fler människor i bloggläsarträsket. Vi menar alltså inte att tvinga på någon att börja skriva, men läsa vore ju trevligt för allmänbildningen och massa annat. Jag vet inte om det är Lotten som är upphovsmannen(kvinnan) men jag antar det. Veckans bloggande ska då prälgas av olika ämnen varje dag. Gårdagens tema var matbloggande, och som vanligt är jag sent ute och kunde skrivit en bra blogg om det idag, men här gäller det att hänga med i svängarna och istället skriva en dokumentärblogg. Eftersom jag börjar jobba om en timme passar det väl utmärkt att dokumentera där ifrån. Dock kan jag dokumentera en ohållbar ekonomisk situation som uppvärmning.

Flertalet studenter lever på CSN och är sådeles väldigt beroende av detta underbara statliga verk som aldrig vill svara i telefon, och betalar ut fel minst en gång varje år, för att sedan kräva fem månader på sig att rätta till det. Detta kan göra en student utan back up väldigt fattig.
Dock finns det studenter som lyckas med detta alldeles själva utan att ens förstå hur det gick till. Jag själv förstår inte ett smack. Av olika skäl har jag tidigare i livet inte haft så vansinnigt stort matkonto. Därför har jag heller aldrig levt i extrem ekonomisk kris, ja, utom då jag låser mig ute och blir av med cyklar titt som tätt. Precis som många andra studenter har jag extrajobb för att göra vardagen lite enklare, lite stressigare, och lite mer arbetslivserfarenhetsrikare. Eller, rättare sagt: jag har tre extrajobb. Ändå har jag nu lyckats med bragden att sätta mig själv i halv personlig konkurs på endast en förmiddag. Det är nästan värt ett pris. Helst då med hög summa prispengar.

Ekonomin brukar reda upp sig i januari då julklapparna är köpta och CSN slänger in lite extra pengar (som man iofs ska spara på och leva av i juni sedan när man inte får ett skvatt men ändå har samma hyra och aptit). Så var även fallet för mig. Jag kunde till och med föra tillbaka de pengar som nallats på av nödvändiga inköp. Så kom förmiddagen ja. Eftersom jag och lilla Majsan länge pratat om London, och jag aldrig har vart där, mer än på Heathrow i stinkande t-shirt, munsår och 9 månader på resande fot i bagaget, tyckte vi att det var dags så här innan examen. Vi bokade alltså in oss i slutet av april. 2000:- och det var ju ändå okej. Sedan gick allt i blixtens hastighet. Pratade mycket med Malin som bokade in mig för intervju i Zürich för att se om jag är en passande lillasyster åt en annan Malin. Så i februari far jag till Zürich och tappade visst 2000:- till på vägen. Kollade lite på kontot för skoj skull, och där kom nästa härliga överraskning: jag har betalat 248 kronor för en öl på Bishop arms i fredags. En väldigt dyr öl om ni frågar mig. Jag sparar aldrig kvitto, men som av ett under fann jag just detta kvitto i min jeansficka. Jag har förutom min öl fått betala för två sexor á 96 kronor vardera. Varsågod till er som fick dem. Hoppas verkligen det var två snygga grabbar. Tyvärr känns det ju inte riktigt så. Jag som är för snål för att ens tillåta mig själv att grogga. Nu hoppas jag att ni, som jag, tycker att det borde vara nog med 4200 back bara så där. Men nej, givetvis inte. Vips dök tv-licensen upp. Ja, det är ju sådant som händer. 500 spänn bort.
Paniken för dagen står då denna underbara försäkringskassa som jag aldrig bråkat med förr, i alla fall inte senaste veckan. I samma postavlämning som tv-licensen berättar de i ett brev att jag tjänat för mycket under 2005. De anser att de gett mig på tok för mycket bostadsbidrag under denna tiden och ger mig en återbetalningsorder på härliga 4000 kronor.

Känner jag mig som en miljonär eller vad som lyckas spendera 8700 på en förmiddag. När jag har en månadsinkomst på ca 6000 kronor vilket då ska inkludera käk, el och hyra.

Dagens dokumentation: En vanlig students uppgång och fall.
Hur vanligt är det med kriser av detta slag? Jo, antagligen vanligare än man tror då till och med Basketföreningen i Ockelbo har det knapert. Var är Daniels insats där?

3 Comments:

Blogger Lotten said...

Mycket bra dokumentärbloggsinlägg. Värt en hel tv-dokumentär med Hans Villius som berättarröst.

Studentens liv var fyllt av motgångar. Vi ser här kylskåpet. Och de trasiga strumporna. Familjefoton på väggen, familjen som bodde tusentals mil bort.

3:42 PM  
Blogger Malin Tångefjord said...

Glöm inte att förbereda motfrågor till Malin O, din eventuellt blivande storasyster. Det är en stor uppgift ni har framför er och det gäller att ni båda är säkra på vilket livslångt ansvar ni ger er in på....

6:14 PM  
Anonymous Mariah said...

har inte du helt studielån?

6:37 PM  

Post a Comment

<< Home