Snygg, sexig singel?

Det känns så himla skönt att det inte händer så mycket saker i världen att man får chansen att i vår största kvällstidning att läsa om hur singlar är. Att det genomförts en stor undersökning. Just för de stackarna som kanske inte riktigt vet vilka de själva är, och möjligen är en smula desperata.

"Singlar sms:ar oftare än personer som lever i par. De är mer intresserade av yoga, de köper inte lika mycket bantningsmedel – och bjuder inte lika ofta på middag.Och singlarna är – framför allt – mer måna om att se snygga ut." ...mer

Hm, nu måste jag med andra ord rannsaka mig själv här. Sms... hm.. Nä, det har jag ju inte råd med. Maila däremot är ett trevligt sätt. Då behöver man dessutom inte begränsa sig i ord och bokstäver och använda obegripliga förkortningar. "H. hma id. K&B. trng kl9. mbn nuts. 0 peng. km snbt! P&K!"

Att över huvud taget vara intresserad av yoga är för mig ett under. Jag knallar dit på order en gång i veckan, eller om jag ska vara ärlig blir det nog en gång varannan vecka. Den andra veckan ballar jag ur och går på ett danspass istället. Nåväl, när jag väl befinner mig på yoga vill jag bara dra därifrån. Ligga i obekväma ställningar och lyssna på havssus som lätt kan misstolkas med tinnitus är inte min starka sida. Särskilt inte när jag dels blir svimfärdig av att försöka andas som man ska, och dels är lika rörlig som ett ovanligt stelopererat kylskåp. 80-åriga Berta bredvid mig lägger lätt knäna bakom nacken medan jag rullar iväg som en otymplig boll då jag misslyckat att ens få arslet över marken. På andra sidan sitter mannen som jag hela tiden trott vart en del av sorroundsystemet som inte finns. Hela hans andning låter nämligen som ett hav. Han andas max ett par gånger varje minut och ser så där hysteriskt avslappnad ut att jag får magsår. Dessutom räcker det ju inte med en sak i taget. Du ska alltså göra solhälsningar och andas in samtidigt. Du ska upp i stående hund och andas ut. Du ska dessutom nå ner tll marken utan att behöva böja benen. Jag böjer både ben, rygg och nacke och lyckas ändå inte komma ner hela vägen. Ändå är jag under medellängd i rummet. Sist kommer delen då alla ska sitta fint med benen i kors och knäna nere i mattan och säga antagligen tack eller vad det betyder på yogiska. Mina knän är under hakan och jag vrickar tungan i försök till att yttra vad som nu sägs. Singel eller inte- yoga, nej tack.

Singlar köper mindre bantningsmedel? Kan det bero på att de(vi) kutar runt som skållade bävrar i jakten på den rätta, eller är det enbart så att vi inte sitter och ska mysa med gräddsås varje dag? Rätt cool tycker jag som bara köpt bantningsmedel en gång. Och dess främsta skäl var inte viktminskning, även om det var i behov då. Jag och Flåsåsen hade lite dåligt med pengar. Vi bodde utomlands där maten bestod av choklad och öl. Vi reste dessutom mycket och ville ha en lätt packning. Därför köpte vi bantningspulvret Slim fast som man kunde ersätta frukost (och andra mål med). Det funkade jättebra. Ja, om man inte räknar att man sedan var tvungen att äta lunch fem minuter efter frukosten bara för att man höll på att svimma av hunger. Det smakade gott i alla fall. Dock var vi båda singlar, och de omkring oss med stadigt sällskap satt då inte och blandade slimfast i partymuggar varje morgon.

Anledning till att det inte blir någon rusning till mina middagsbjudningar är att folk inte vet om dem, och att de omkring mig faktiskt är mer levnadsglada än att riskera ett sådant besök. Dessutom är resurserna väldigt små som student om man inte vill bjuda på ovanligt goda nudlar med willys ketchup till. För att inte tala om det läckra ljumna kranvattnet man dessutom serverar. Är det dessutom en vegeterian man har på bjudning får man ju slopa de fina smakpåsarna som följer med paketet och istället försöka göra sitt bästa med piffi allkrydda. Därför har varken studenter, eller singlar med endast en inkomst ofta middagsbjudningar. Och vem katten ska man bjuda? Ska man bjuda en eller alla? "Alla? Glöm det, ni får inte plats i min etta. Dessutom har jag inte bestick så det räcker." (Och det är ju givetvis på grund av vår brist av middagsbjudningar som vi inte heller behöver inhandla så mycket bantningsmedel.)

Slutligen- se snygga ut. Ja, just det. Det är ju inte vi som vaknar med gårdagens mascara under ögonen, dregel på kinden och taskig andedräkt inför någon annan. Så för att få göra det och ändå känna oss trygga borde vi alltså vara väldigt mån om att se så snygga ut som möjligt resterande tid för att hugga lämpligt byte. Skönhet kommer ju utifrån heter det ju. Eller, hur var det?
Jo, jag ska vara ärlig och säga att jag verkligen gjort mitt yttersta för att nu sitta här bakom bibliotekets disk och se snygg ut med otvättat hår, luvtröja och baggyjeans som döljer ett par orakade ben och ett par långfillingar som helt tappat passformen. Mina naglar är smått skitiga och jag ska vara ärlig och säga att jag inte orkar plocka mina kritvita ögonbryn för ofta.
Så snygg är jag. Alltså är jag ju så extremt mån om att se snygg ut. Aha, det kanske finns en anledning till att jag fortfarande är singel också.