Nostalgin flödar

När det helt plötsligt skulle bloggas om nostalgi för att locka läsare blev jag genast eld och lågor. Mer löjligt nostalgisk än jag får man nog leta efter. Jag har svåra problem med att göra mig av med saker. Hemma hos stackars mor ligger hela min barndom nerpackad i kartonger. Någonstans står en stor kartong fylld med My little ponys. De kan ju få värde om några år. Bredvid den kartongen står lådan där jag och Annapannas hemmagjorda spiltor(kassettband) låg. Vi hade klippt ut pappersbitar och tejpat fast med alla ponniernas namn. En av mina fina ponnier hade hjärtan över hela arslet, och hette sådeles det kreativa namnet Hjärtanet. När man finner hennes (hans?) namnskylt ser man hur fint Annapanna textat och följt vår dialektala princip: Här bor Jätanet.

Anna har stor del i många nostalgiska minnen. Även det minnet som bevarats och till och med fått åka med i en av flyttkartongerna upp till Etuna. Vi köpte likadana tröjor, fast min var svart och hennes vit. Dessa hade vi på oss vid flertalet fester och även på vårt kompiskort som skolfotografen tog:

Givetvis var jag given som Sporty Spice

Som alla skrivande nördar har jag givetvis en väldigt värdefull samling dagböcker. Min första är en liten skrivbok man fick på Ikeas årliga familjefest för anställda. I den står det om mina my little pony, om varm korv, om Anna och om att min fröken vägrade plocka ner min Emil-keps från hatthyllan på tåget när vi skulle hoppa av efter att ha vart på besök i Växjö. På den sidan dokumenterade jag de första fula ord jag kunde.

Hm, vilken skrivs det i nu?

I och med att jag är född i juni är jag ju då stjärntecknet tvilling. Jag har alltid haft en facination för tvillingar, och två par sådana hör till det mest nostagiska jag vet. Nummer ett delade jag facinationen med Lotta. Vi läste, läste och läste. Vi skrev noveller om snygga tvillingar som hade solblekt hår och en smilgrop i vänster kind. De hade även en äldre bror. Dock ändrade vi namnen för att vara lite kreativa. Vi hade frågesporter vi testade varandra i, och ville söka till Kvitt eller dubbelt och vinna 10 000:- i ämnet. Någon gång lekte vi även att vi var dem (Jag och Lotta är ju så lika. Hon är mörk och jag är albino.), och jag fick alltid vara Jessica, trots att Lotta var den modemedvetna av oss, och trots att jag ju heter Elisabeth i andranamn.

Utanför bild befinner sig sisådär 20 tvillingböcker till.

Ja, sen finns det ju alltså ett tvillingpar till som ingår i min nostalgiska skala. Rätt roligt sammanträffande när jag satt på Bishop igår och berättade för Mike o Cissi om min nostalgi. Ja, tvillingarna är ju givet Mary-Kate och Ashley Olsen och då som den underbara lilla Michelle Tanner i Huset fullt. Jag dyrkade den serien. Vad är mer nostagiskt än att säga "How rude" med händerna i sidorna, eller kör tummarna upp i luften och pipa "You got i dude"?