Och ännu en...
Berätta om ditt liv, utifrån de årtal som slutar på två och sju! Den utmaningen fick jag nu av Lady Stalker, och eftersom jag alltid är snäll och gör vad folk säger åt mig så antar jag den givetvis.
1982
Ja, ganska lätt. Jag föddes av min mor i Växjö. Eftersom jag redan på den tiden var en smula sen och lat av mig vägrade jag att komma ut i slutet av maj som jag skulle. Istället tyckte jag att en vecka in i juni kändes så mycket bättre. Resultatet var då att jag var stor som en flodhäst, hade pajat ett nyckelben och hade fossingar som stod rakt ut. På bb blev jag kallad Paddan. Nice.
Det snöade även i juni det året. Precis när vi skulle åka hem. Den nyblivna stolta storebrodern hade vantar och kängor. Mamma hade mest ont och flip flops.
1987
Fem bast gammal knallade jag omkring på dagis mest hela tiden. Det var det våren 1987 min dagisfröken förla min emilkeps uppe på en tåghatthylla och när jag ville ha den sa hon att vi inte hade tid för vi skulle av tåget. Jag har fortfarande inte förlåtit henne för att ha tappat bort den mest kära klenod jag hade. Det året kom även Crispy och Pralin in i mitt och brorsans liv. I varsin jättelik påse. Crispys påse hade gult band och Pralins hade orange. Dessa två var mjukisisbjörnar i gigantisk storlek från IKEA som vår far fick ett infall och tyckte jag och bror skulle ha. Vi älskade dem från första stund och döpte dem efter våra favoritglassar. Tyvärr hade de någon form av ohyra eller nåt eftersom vi fick utslag, men efter lite avlusning på IKEAs byten och återköp fick de äntligen komma hem.
Vid jul kom tomten från vår lokaltidning Smålänningen på besök till mig och bror med varsin present. Brorsan fick en legobrandbil och jag fick en strassbroch. Egentligen hade jag inte önskat mig en broch, men på min önskelista skulle jag rita ett marsvin. Det blev inte så likt, men jag tyckte däremot den var lik en broch som jag hade som liknande en bäver med rosa hatt att jag skrev broch under eftersom jag inte hade något suddi till hands just då. Egentligen ville jag ju ha ett marsvin, så i min besvikelse slog jag in brochen igen och la under granen i hopp om att det möjligtvis blev till ett marsvin. Dock vinklade tidningen detta lite annorlunda då de skrev att femåringen tyckte det hela var så festligt att hon slog in sin broch igen och la den under granen. På så sätt fick hon ju dubbel glädje av den. Ja, så kan man med se det.
1992
Då blir jag uttagen till första etappen av många i jakt på en plats i Smålandslaget. Egentligen fattade jag inte vad det skulle vara för vits med det, och jag var mest sur för att Lotta inte fick följa med. Men hela lägret var fullt av trevliga och snälla människor och vi var bara tre målvakter uttagna. En av dem hamnade jag i högstadiet i samma klass som. Hon var lika bra på att stå målvakt som jag är på att spela basket= inte alls något bra. Den tredje målisen skrattade hela tiden och släppte in hopplöst många markbollar.
Jag spelar detta året trumpet inför hela skolan iförd rosa piratbrallor och en prickig tröja. Mamma skulle sy en kreation åt mig att ha på avslutningen, men dagen innan gav hon upp, slängde kjolen och sa åt mig att ha min rosa dress. Dagen U som i uppspelning kunde jag knappt stå rakt av all feber som attackerat under natten. Jag glömde ta bort min jacka som jag hade knuten runt magen och spelade trumpet inför hela skolan i prickar, rosa färger, knallrött ansikte och en blå baseballjacka runt magen. När jag kom hem bäddades jag ner i skuggan med två nya tvillingböcker och cola att dricka. Då var jag nöjd.
1997
Ett av mina struliga år antar jag att mamsen skulle säga. Själv hade jag jäkligt kul stundtals minns jag. Vi var på volleybollturnering i Jönköping och gick vilse och blev utskällda av Engelholms (ja, laget stavar med e) tränare för att vi inte kunde hålla käft nattetid. De var ju där för att vinna. Det var inte vi.
Jag bränner min första blandskiva. Zombie, My heart will go on och You outa know var med på den. Bland annat.
Jag hade Åsa boendes 90 steg bort och spenderade eftermiddagarna där med mackor och Beverly Hills 90210 klockan 16:00 varje eftermiddag.
1997 var även det år som jag debuterade i damlaget. Första matchen stukade jag fingret i uppvärmningen men vågade inte säga nåt eftersom jag inte ville verka mesig. Ett par veckor senare är det dags igen då en tjej satsar lite väl hårt och sparkar av mitt finger minst. Jag och mamsen tog en av alla oräkneliga trippar till Ljungby för röntgen och bandagering. Detta gjorde att jag även debuterade som utespelare detta året eftersom vi skulle till Danmark och spela veckan efter och det ville jag inte missa. Jag fick vackert spela på topp istället. Jag blev bjuden på disco av min danska kompis Naja och vi gick vilse i Lilleröd.
2002
Första halvan av året spenderades i Australien, Singapore och Thailand. I mars skaffade jag och Åsa vår utbildning som Jillaroos. Vi bodde även i regnskogen där en mus knaprade på min tandborste och tandkräm första natten. Vi befann oss på Might Gras i Sydney och jag har nog aldrig sett så mycket folk. Jag fick i uppdrag att uppfostra en stirrig arabhäst så ägarinnan skulle våga sitta upp igen. Jag fick två veckor på mig och det lyckades.
2002 är det år då jag hade flest yrken hittills: woof:are, pumpaplockare, melonlådevikare, vindruvsplockare, fårmatare, komärkare, välgörenhetsjobbande, hästuppfostrare, truckchaffis, förskollärare, lågstadielärare, högstadielärare. Jag hoppas inte jag kommer gå igenom fler någon gång.
Vid hemkomst fick jag höra att här kunde man minsann inte åka utomlands och gå upp tio kilo på öl och sen hoppa in i mål som ingenting. Jag spelade sådeles några matcher ute även detta år och gjorde mitt livs första och enda mål. Den enda seriösa fotbollsmatch som jag dessutom har inspelad på video. Sen hamnade jag i målet igen, och försvann aldrig därifrån.
2007
Ja, det är nu ja. Jag har haft en lärorik men knäckande praktik. Plötsligt har bloggen gjort så jag hamnat i tidningen, och även kanske i tv. Jag har skrivit krönikor och älskar det. Jag har tre jobb och älskar det med. Jag har massa choklad efter påsk och gissa vad... jag älskar det.
Förhoppningsvis har jag blivit lite vettigare i skallen än jag vart tidigare. Detta ska även bli det år jag fyller 25, tar examen och lär mig köra en bil med ratten på höger sida.
Vem jag ska utmana? Äh, ni som läser: Go nuts!
1982
Ja, ganska lätt. Jag föddes av min mor i Växjö. Eftersom jag redan på den tiden var en smula sen och lat av mig vägrade jag att komma ut i slutet av maj som jag skulle. Istället tyckte jag att en vecka in i juni kändes så mycket bättre. Resultatet var då att jag var stor som en flodhäst, hade pajat ett nyckelben och hade fossingar som stod rakt ut. På bb blev jag kallad Paddan. Nice.
Det snöade även i juni det året. Precis när vi skulle åka hem. Den nyblivna stolta storebrodern hade vantar och kängor. Mamma hade mest ont och flip flops.
1987
Fem bast gammal knallade jag omkring på dagis mest hela tiden. Det var det våren 1987 min dagisfröken förla min emilkeps uppe på en tåghatthylla och när jag ville ha den sa hon att vi inte hade tid för vi skulle av tåget. Jag har fortfarande inte förlåtit henne för att ha tappat bort den mest kära klenod jag hade. Det året kom även Crispy och Pralin in i mitt och brorsans liv. I varsin jättelik påse. Crispys påse hade gult band och Pralins hade orange. Dessa två var mjukisisbjörnar i gigantisk storlek från IKEA som vår far fick ett infall och tyckte jag och bror skulle ha. Vi älskade dem från första stund och döpte dem efter våra favoritglassar. Tyvärr hade de någon form av ohyra eller nåt eftersom vi fick utslag, men efter lite avlusning på IKEAs byten och återköp fick de äntligen komma hem.
Vid jul kom tomten från vår lokaltidning Smålänningen på besök till mig och bror med varsin present. Brorsan fick en legobrandbil och jag fick en strassbroch. Egentligen hade jag inte önskat mig en broch, men på min önskelista skulle jag rita ett marsvin. Det blev inte så likt, men jag tyckte däremot den var lik en broch som jag hade som liknande en bäver med rosa hatt att jag skrev broch under eftersom jag inte hade något suddi till hands just då. Egentligen ville jag ju ha ett marsvin, så i min besvikelse slog jag in brochen igen och la under granen i hopp om att det möjligtvis blev till ett marsvin. Dock vinklade tidningen detta lite annorlunda då de skrev att femåringen tyckte det hela var så festligt att hon slog in sin broch igen och la den under granen. På så sätt fick hon ju dubbel glädje av den. Ja, så kan man med se det.
1992
Då blir jag uttagen till första etappen av många i jakt på en plats i Smålandslaget. Egentligen fattade jag inte vad det skulle vara för vits med det, och jag var mest sur för att Lotta inte fick följa med. Men hela lägret var fullt av trevliga och snälla människor och vi var bara tre målvakter uttagna. En av dem hamnade jag i högstadiet i samma klass som. Hon var lika bra på att stå målvakt som jag är på att spela basket= inte alls något bra. Den tredje målisen skrattade hela tiden och släppte in hopplöst många markbollar.
Jag spelar detta året trumpet inför hela skolan iförd rosa piratbrallor och en prickig tröja. Mamma skulle sy en kreation åt mig att ha på avslutningen, men dagen innan gav hon upp, slängde kjolen och sa åt mig att ha min rosa dress. Dagen U som i uppspelning kunde jag knappt stå rakt av all feber som attackerat under natten. Jag glömde ta bort min jacka som jag hade knuten runt magen och spelade trumpet inför hela skolan i prickar, rosa färger, knallrött ansikte och en blå baseballjacka runt magen. När jag kom hem bäddades jag ner i skuggan med två nya tvillingböcker och cola att dricka. Då var jag nöjd.
1997
Ett av mina struliga år antar jag att mamsen skulle säga. Själv hade jag jäkligt kul stundtals minns jag. Vi var på volleybollturnering i Jönköping och gick vilse och blev utskällda av Engelholms (ja, laget stavar med e) tränare för att vi inte kunde hålla käft nattetid. De var ju där för att vinna. Det var inte vi.
Jag bränner min första blandskiva. Zombie, My heart will go on och You outa know var med på den. Bland annat.
Jag hade Åsa boendes 90 steg bort och spenderade eftermiddagarna där med mackor och Beverly Hills 90210 klockan 16:00 varje eftermiddag.
1997 var även det år som jag debuterade i damlaget. Första matchen stukade jag fingret i uppvärmningen men vågade inte säga nåt eftersom jag inte ville verka mesig. Ett par veckor senare är det dags igen då en tjej satsar lite väl hårt och sparkar av mitt finger minst. Jag och mamsen tog en av alla oräkneliga trippar till Ljungby för röntgen och bandagering. Detta gjorde att jag även debuterade som utespelare detta året eftersom vi skulle till Danmark och spela veckan efter och det ville jag inte missa. Jag fick vackert spela på topp istället. Jag blev bjuden på disco av min danska kompis Naja och vi gick vilse i Lilleröd.
2002
Första halvan av året spenderades i Australien, Singapore och Thailand. I mars skaffade jag och Åsa vår utbildning som Jillaroos. Vi bodde även i regnskogen där en mus knaprade på min tandborste och tandkräm första natten. Vi befann oss på Might Gras i Sydney och jag har nog aldrig sett så mycket folk. Jag fick i uppdrag att uppfostra en stirrig arabhäst så ägarinnan skulle våga sitta upp igen. Jag fick två veckor på mig och det lyckades.
2002 är det år då jag hade flest yrken hittills: woof:are, pumpaplockare, melonlådevikare, vindruvsplockare, fårmatare, komärkare, välgörenhetsjobbande, hästuppfostrare, truckchaffis, förskollärare, lågstadielärare, högstadielärare. Jag hoppas inte jag kommer gå igenom fler någon gång.
Vid hemkomst fick jag höra att här kunde man minsann inte åka utomlands och gå upp tio kilo på öl och sen hoppa in i mål som ingenting. Jag spelade sådeles några matcher ute även detta år och gjorde mitt livs första och enda mål. Den enda seriösa fotbollsmatch som jag dessutom har inspelad på video. Sen hamnade jag i målet igen, och försvann aldrig därifrån.
2007
Ja, det är nu ja. Jag har haft en lärorik men knäckande praktik. Plötsligt har bloggen gjort så jag hamnat i tidningen, och även kanske i tv. Jag har skrivit krönikor och älskar det. Jag har tre jobb och älskar det med. Jag har massa choklad efter påsk och gissa vad... jag älskar det.
Förhoppningsvis har jag blivit lite vettigare i skallen än jag vart tidigare. Detta ska även bli det år jag fyller 25, tar examen och lär mig köra en bil med ratten på höger sida.
Vem jag ska utmana? Äh, ni som läser: Go nuts!
posted by Ica at 4:10 PM
9 Comments:
Det var sannerligen snabbt jobbat. Jag blir impad av denna historik. Och inte så lite avundsjuk på ditt resande!
Nu blir jag förresten jättenyfiken: Kommer du att vara med i tv? Berätta mer, berätta mer (*dreglar lystet*)!
Jag har faktiskt varit i tv två gånger: en gång som minglande trendig bakgrundsbrud (haha)i ett nöjesprogram från slutet av 80-talet. Och så en gång när jag demonstrerade utanför Rosenbad för bättre villkor för de stackars lärarna ...
haha, jag vet inte ännu. Jag är ju inte smålänning längre, men vi får se.
Jag har med vart med i tv. Flera gånger till och med :) Det är ganska roligt, men man låter ju hemsk.
Hihi, jag skrev också att jag läste tvillingböcker 1992! Och vid närmare eftertanke, vem gjorde inte det?
... i vår generation alltså.
Flinn: haha, det gör ju jag fortfarande. Jag skrev ett inlägg om dem för inte så längesen. Jag saknar bara ett par stycken för att göra samlingen komplett.
Men, var det inte 1981 det snöade i juni? Den 12 juni närmare bestämt. Är du alldeles säker på att du är född 1982?
Var det Johanna Aronsson? Som var den kassa målisen eller?
Kram Lotta (var nog mest glad att jag inte var uttagen, jag va ämligen ganska kass på fotboll egentligen...haha....)
tjena paddan!
det är lustigt det där med minnet. Förr i tiden kunde jag räkna upp ALLT jag gjort i mitt liv och jag visste exakt vilket artal. Nu har jag ingen koll alls.... med denna takten sa är jag senil om ca 5-10 ar... uuuuuuuuääääääää....
ö-helena: ja, jag är säker på att jag är 82:a. Tror jag. Själv minns jag ju inte snöfallet, men mamma gör. Bror kan jag inte fråga för han har minne som en kastrull. Detta måste undersökas.
Lotta: usch dig, men hm, ja.
Malin: tack för den. Ja, jag är redan senil tror jag.
Post a Comment
<< Home