Vad jag hade att säga om dagens landskamp

- mmmm. God öl. Ingen i skon.

- Men för i hela!!! LYFT!

Ja, det får sammanfatta det hela. Matchen ikväll var ungefär lika tråkig som när vår klassföreståndare på mellanstadiet tog oss ut på svampplockning men bara lät oss plocka kantareller om vi var säkra på hur de såg ut.

Mellberg syntes en gång i närbild under matchtid. Zlatan var den som gjorde bäst saker. USA spelade lite Tysklandlikt med diciplin och någon form av underligt zonspel men utan fantasi. Sverige spelade som vi ibland gör, också utan fantasi. Shaaban gav magsår vid bollar vid fötterna, men även vissa tillfällen vid handfasta ingripande. Källström dundrade på men procentuellt fler gånger utanför mål än i. Alexandersson hade vi först inte en aning om att han ens befann sig på planen. Kennedy lovordades av bordet bredvid medan jag och Mike var rörande överens om att snubben borde bytas ut.

Det mest revolutionerande var den uteblivna ölen i min doja, grannbordets uppenbara brist på uppfostran, min armbåge som plötsligt gick rakt genom bordsskivan och principen att jag inte fick äta ett räkspett om nu någon fick för sig att beställa en kötträtt där de ville ha räkor till.

På vägen hem fick jag dessutom en spark i arslet och nöjet att se min (Johannas) cykel segla iväg utom räckhåll. (Zeugma?)