Äsch, man har väl simultanförmåga

Hur spenderar man egentligen den ideala lillejulafton? Är det då alla vänner samlas och äter gröt? Eller är det då man ska ut och promenera med familjen? Eller kanske ska man ut och shoppa de sista julklapparna.

Så går det inte till i vår familj. Under dagen har jag och moster sysselsatt oss med ringa mellan läkare och alla andra dumma instanser som gjorde att vi kom fram till att det inte heter sjukvård utan snarare helt sjuk vård. Jag och mamsen fortsatte dagen med att slänga ner hunden i badkaret. Igår då hon fyllde år traumatiserade jag henne rejält genom att klippa håret under tassarna och när det gick så bra gick jag även lös på klorna. Det slutade med att hela vår hall var ett enda blodbad och hunden vägrade gå nära mig resten av kvällen. Nu är hon dock julefin med fina tassar och päls som faktiskt är vit. Dock har hon blivit ÄNNU fluffigare (om det nu är möjligt) med all päls som står åt alla håll.

Nåväl. Nu är det fin kväll och vi har smakat skinka och allt det där som man ska. Dock kanske resten nu bryter sig från trenden. Hunden ligger och snarkar. Jag och mamma sitter och dricker öl och spelar yatzy. Samtidigt sitter vi och lyssnar på p4 radio Sörmland där Lotten har uppesittarkväll med julrim, och då måste vi ju telefonterrorisera henne och kräva rimmande ord för klockor och parfym. Förslag om att snubben är snygg på rygg och sen kallas för kex kändes väl inte helt rätt för en present från syster och mor. Men jäkligt roligt var det. Som om inte detta är nog spelar även mamma Bingolotto med tv:n på mute. Det är icke vad man brukar göra i Småland.

Nu fick jag dessutom ta en paus i bloggandet för att intervjuas lite snabbt i radion. Jag skäms redan för att inte svara direkt på huruvida min farmor är vacker. Hallå! Det är min farmor! Hon fyllde nittio i somras, bär guldiga skor och glittriga tröjor, har påmålade ögonbryn och trodde sist vi sågs att min bror var min nya fästman... ni ser och förstår kanske? (Tack och lov har farmor ingen dator och att få in radio sörmland här nere i mörka Småland känns väl inte särskilt troligt. (Visst är det så? Visst? Visst?)

Treans bingo är igång, hunden drar mot väggarna i hopp om att pälsen ska bli snustorr, måste hitta en ny ölburk, mamma imponeras så av Lottens pappa och hans talang, jag skrattar åt min stackars gamla lärare Fundis som man kanske inte får kalla Fundis mitt i radiosändning. Men det gjorde jag, och skrattade rått i bakhuvudet.

Nu lär ju knappast tomten komma till mig imorgon. Men det kanske det var värt. Jag har ju iaf en sprillans ny dator.