Noll koll bollblogg (uppdaterad)
Det har gått sju minuter och än så länge sitter jag mest och myser. Jag ska dock inte ge mig in i en matchanalys redan nu, men jag älskar det faktum att det händer en massa högt upp på planen. Just att se att samtliga högst upp är pigga i fötterna och bryter istället för att vi har en lång räkel som lunkar runt i motståndarnas straffområde. I know, you have to love him, men jag kan inte. Och jag vet, alla kritiker och experter kan inte ha fel, men i landslaget vill jag inte ha honom för det mesta. Inte när det gäller en krigarmatch i alla fall.
Nog om det. Som vanligt fnissar jag högt när jag ser Mellberg in action. Han muckar i straffområdet (vilket även en dumbrud gjorde med mig på dansgolvet igår. Iklädd ROSA pumps!) och han är framför allt helt respektlös. I like. Tyvärr börjar jag känna mig gammal, eller ringrostig eller vad det nu är frågan om, för numera har jag knappt koll på hälften av våra spelare, vilka klubblag de tillhör och vad deras specialiteter är. Men vi har i alla fall en inkastsgud och en betongskalle på planen. Sedan har vi ju givetvis även Rumpnisse-look-aliken Källström, Prick-mitt-på-näsan Svensson, Jag-har-bara-ett-ansiktsuttryck Isaksson, Hopp-och-studs Elmander, Jag-är-en-mur Majstorovic och Släpande-skånska Larsson och de ger mig en trygg magkänsla hittills.
Det verkar dock vara lite småkyligt även i Portugal, eller ja, svenska fansen står glatt i t-shirts medan portugiserna står i både mössa och jacka. Begreppet kyla är med andra ord väldigt relativt. Trots den, i mina ögon, bitande kylan saknar jag alltid fotbollen nåt så förbenat när jag kollar på landskamper. Sådana här småsaker som gummibandet runt dojorna, glidet i gräset, adrenalinet efter ett friläge och det härliga tjoffljudet som framträder när man skjuter iväg en kalasutspark. Dock tror jag inte många klubbar står i kö för en snart 27-årig målis med kassa armar och axlar, två äpplen hög och ryggkotor som hoppar på sniskan efter minsta knuff. Min fotbollskarriär är och förblir nog över.
Nu har det gått 22 minuter av matchen, och vi kanske inte har lika stabilt spel som tidigare, men Isaksson storspelar, backlinjen är stabil och det bryts för fullt, så jag fortsätter mitt positiva tänkande och kom precis fram till att jag kanske kan tända åtminstone en liten lampa nu när Earth Hour är slut.
- Har han kontroll på den Isaksson?
- Nej nej, absolut inte.
Dessa underbara sportkommentatorer.
Uppdatering
Det här är vad jag menar med gummiband under dojorna:
Vita fotbollsskor tycker jag ser fjolligt ut, men de svarta ville inte riktigt som jag.
Nog om det. Som vanligt fnissar jag högt när jag ser Mellberg in action. Han muckar i straffområdet (vilket även en dumbrud gjorde med mig på dansgolvet igår. Iklädd ROSA pumps!) och han är framför allt helt respektlös. I like. Tyvärr börjar jag känna mig gammal, eller ringrostig eller vad det nu är frågan om, för numera har jag knappt koll på hälften av våra spelare, vilka klubblag de tillhör och vad deras specialiteter är. Men vi har i alla fall en inkastsgud och en betongskalle på planen. Sedan har vi ju givetvis även Rumpnisse-look-aliken Källström, Prick-mitt-på-näsan Svensson, Jag-har-bara-ett-ansiktsuttryck Isaksson, Hopp-och-studs Elmander, Jag-är-en-mur Majstorovic och Släpande-skånska Larsson och de ger mig en trygg magkänsla hittills.
Det verkar dock vara lite småkyligt även i Portugal, eller ja, svenska fansen står glatt i t-shirts medan portugiserna står i både mössa och jacka. Begreppet kyla är med andra ord väldigt relativt. Trots den, i mina ögon, bitande kylan saknar jag alltid fotbollen nåt så förbenat när jag kollar på landskamper. Sådana här småsaker som gummibandet runt dojorna, glidet i gräset, adrenalinet efter ett friläge och det härliga tjoffljudet som framträder när man skjuter iväg en kalasutspark. Dock tror jag inte många klubbar står i kö för en snart 27-årig målis med kassa armar och axlar, två äpplen hög och ryggkotor som hoppar på sniskan efter minsta knuff. Min fotbollskarriär är och förblir nog över.
Nu har det gått 22 minuter av matchen, och vi kanske inte har lika stabilt spel som tidigare, men Isaksson storspelar, backlinjen är stabil och det bryts för fullt, så jag fortsätter mitt positiva tänkande och kom precis fram till att jag kanske kan tända åtminstone en liten lampa nu när Earth Hour är slut.
- Har han kontroll på den Isaksson?
- Nej nej, absolut inte.
Dessa underbara sportkommentatorer.
Uppdatering
Det här är vad jag menar med gummiband under dojorna:
Vita fotbollsskor tycker jag ser fjolligt ut, men de svarta ville inte riktigt som jag.
posted by Ica at 9:53 PM
5 Comments:
Var har man gummibandet på skorna? Är det ett vanligt gummiband eller ett hårband? Aha. Är det för att hålla fast skosnöresöglorna?
Jag vill se detta på en bild!
Man har gummibandet från tungan och ner under skon. Det gör att det blir en "liggande tunga" eller vad man ska säga. Det är för att snörningen inte ska inverka på bollens riktning. Man har alltså en läderplös som ligger över snörningen så att bollen inte far all världens väg för att man råkar träffa ett uppåtstående snöre. (Personligen tycker jag bollen flyger i vilket fall, men det håller samtidigt öglorna på plats, men är ett helsike att ordna om man har målishandskar på sig.)
Tack -- I had no idea! Men hur gjorde de på Nackas tid? For bollen iväg när den nuddade snörena? Eller hade de också snörskydd?
Men Isaksson hade väl visst koll?!
Lotten- Visst for de iväg på den tiden. Har du inte sett att alla skjuter som krattor innan... tja, när kom de här kan tänkas... 2000? Näe, som sagt, ännu en meningslös grej, men jag gillar den. Särskilt eftersom man fram på skon också har ett särskilt mönster för skruvbollar (när man skriver med skruv you know).
Heléne- Visst hade Isaksson koll, men det var en boll i första halvlek som var riktigt läskig. Isaksson fick upp en hand, men han hade inte kontroll på bollen. Vid ett tillfälle. Jag tyckte kommentaren var klockren bara.
Post a Comment
<< Home