You f*cking suck!

Ja, så kan man faktiskt uttrycka det. Och det var det vissa som gjorde med. En amerikanska gjorde det tyvärr lite väl högt.

Man kanske ska börja från början. Det är i alla fall vad jag har hört. Början av slutet. Det är inte riktigt fullt så dramatiskt som det låter. Säsongens sista match skulle spelas och säsongens sista referat ska nu skrivas. Det hela började... ja, inte alls bra. Jag tror någon listig liten tomte hade vart och lagt gladpack över korgen där vi skulle göra mål, eller ja, så jäkla liten kan han ju inte vart om han nu nådde upp dit. Men ni förstår grejen. Det var inte det att bollarna inte var nära att ramla ner genom den smala plåtringen, nejdå, men de formligen var nere och vände och sen spottades upp igen och ur korguschlingen, medan det andra lagets korg snarare var en minuspol och bollen en pluspol. Varför händer de aldrig de lagen man hejar på? Vi låg med andra ord ganska rejält under nästan hela tiden, och allt kändes tyvärr som vanligt igen.

Något var dock annorlunda. Vi spelade inte som krattor. Bara ibland. Bollar flög över linjerna. Spelare flög över linjerna. Domaren blåste som om han för första gången haft en visselpipa i truten och tränarna skrek i vanlig ordning. Det hela kändes väldigt suspekt och under ett svagt ögonblick av lomhördhet skapat av bussvisslingar undrade jag om allt egentligen var ett skämt. Men sen vände det plötsligt igen och det såg ut som basket och jag blev än mer förvirrad, och än mer panikslagen om vad i hela friden jag skulle skriva om i mitt referat när jag inte förstod mycket(mindre än vanligt till och med) av det som hände på planen. Skulle de verkligen spela så här? Kan man säga att de spelade dåligt? Nej, för det gjorde de inte. Kan man säga att de spelade bra? Inte en aning.

Domaren blev lite av min räddning. Han både såg orginell ut och agerade orginellt. Han hade väldigt tajta brallor, fast rumpa, väldigt feminina skor och påminde i mitt tycke om Nicke Nyfiken. Dessutom gjorde han inte mycket rätt enligt publiken. Jag kan ju av diverse anledningar inte uttala mig om detta, men jag roades av att han sprang med händerna i armhålshöjd.

Sedan kom lite av ett sådant mirakel som jag beskrev vid förra matchen. Vi började spela bra(ja, jag står fortfarande för att jag tycker att gå ifrån planen med två poäng är bra), gjorde mål och kom ikapp. Nu började det bli så där obehagligt spännande igen så man satt med magen uppe i ögonbrynshöjd och utstötte lite underliga läten vid missar av mål. Men snart kom allt det där underliga i matchen igång igen. Främst då domarens agerande. Han började döma saker som han enligt publik, spelare och coacher inte alls skulle döma. Det blåstes och delades ut fouls till höger och vänster. Jag lyckades för första gången i hela mitt liv se ett stegfel. Då blåste han dock inte. Vår oersättliga amerikanska hade en tuff dag då hon blev pucklad på ganska rejält och var ensam om att göra poäng i vårt lag hela första perioden. Jag satt bara och väntade på att en rak höger skulle delas ut. Hade jag vart i hennes långa shorts och linne hade jag sopat till någon rakt över näsan för länge sen. Men icke. Sedan fick hon inte heller någon cred för att hon inte sopade till någon. Vid ett litet väl brutalt anfall och en konstig blåsning av herr bestämmare vid sisådär fyra minuter kvar att spela brast det väl någonstans och ett "YOU F*CKING SUCK!!" ekade över hela planen. Vips satt sedan amerikanskan på bänken resten av matchen och motståndarna fick fyra straffkast som de satte och därmed var matchen nästan avgjord. Jag förstår detta uttalande till fullo. Själv hade jag sagt det för länge sedan, men på ett annat språk. Dock har jag en mer väl vald position då domaren ofta inte hör vad jag skriker borta i mål. Vår lilla amerikanska gjorde nog domaren halvdöv för all framtid av sitt uttalande.

På det hela kan man väl säga att det slutade ganska tråkigt, men va katten. Jag är nöjd över att äntligen fått se lite riktig action. Höga svordomar, slängningar och slagsmål om bollen, samt lite utbrott från höger och vänster hör nästan till om matcher inte ska självdö. Ja, det är ju roligt med snygga mål, finter och passningar av gudaklass. Men för en amatör som jag själv ser jag inte om målet i sig är ovanligt snyggt och svårt eller helt enkelt ett härifrån-ska-du-sätta-bollen-i-alla-lägen-mål. Då är det mer tydligt när folk sliter i varandra och gnäller på domaren.

Under de matcher jag varit på denna säsongen har jag räknat ut lite statistik av vad som sägs. I publiken är termerna "Neeeeej" och "Faaaaan" heta kandidater. "Men skärp dig domar'n!" var lite av en bubblare förr, men avancerade rejält under dagens match. Bredvid mig har mest busvissligngar och "Heja EB!" förekommit. På planen sägs mycket "Defence" och "No". Där räknas även mycket i kör. Speakern säger ofta "Cisti" och "foul". Själv har jag jag en solklar vinnare av vad jag yttrat flest gånger under samtliga matcher där kurvan varken ökat eller minskat: Konstigt.