Wednesday, May 02, 2007

Lost in space

- Help desk, det är Henrik.
- Det är Ica! HJÄÄÄÄÄLP MIG!
- Eh, jaha?

Datorer i all ära, men ibland önskar man att det gamla vanliga penna och papper användes. Eller att man åtminstone skrev ut saker varje dag. Eller varför inte sparade på tjugotre olika ställen. Då hade man inte suttit bakom disken på bibblo nu med mungiporna nere i knävecken och med många svordomar och fula ord på tungan. Det kan vara en okej situation när man är hemma då fula ord kan slippa ut utan att någon blir förolämpad, utom möjligen grannarna då genom pappersväggarna. Att sitta bakom disk och se serviceinriktad och vänlig ut är inte samma sak. Här är det inte okej att svära åt studenter eller råka börja gråta framför chefen. Inte för att jag skulle det, men situationen är ändå inte okej. Därför befinner jag mig på helt fel ställe för min sinnesstämning just nu. Det värsta är med att jag inte kan skylla mitt kassa humör på någon annan än mig själv. Jag blev inte överkörd på vägen hit. Grannarna väckte mig inte klockan fyra inatt med dansbandsmusik och det snöade inte utanför fönstret när jag vaknade.

Nej då, istället har jag själv klantat mig. Dock är det himla onödigt att göra det mitt under skrivandet av c-uppsatsen, då man verkligen inte ska klanta iväg några dokument ut i cyberrymden eller råka sätta eld på datorn. Tack och lov har jag inte gjort det senare. Jag tappade den dock i golvet igår, men min lilla laptop är ju härdad och van vid sådant tidigare och gjorde inget väsen av sig mer än att klippa en låt mitt i som sedan satte igång igen.

Det känns som att jag undviker att komma till poängen här. Jag går med andra ord fortfarande under mottot att det man inte tänker på finns inte. Dock måste jag nog ändra på det, eftersom nu tänker jag på det som attans, och lik fasen finns det inte. Jag dök upp till jobbet en kvart tidigare för att attackera datorn jag delat tid med föregående veckan. Jag bönade, bad och klickade både här och där men ingenting hjälpte. Jag satte mig i telefonkö till help desk tio minuter innan de öppnade. När jag väl fick svar berättade de att de inte hade någon telefonkö innan klockan 8:00 på morgonen. Jag hade pratat med en upptagetton till ingen nytta.

På det stora hela är vår uppsats ganska intressant att skriva. Det står mycket konstiga saker om mediets utveckling och när kontaktannonserna kom till och hur svenska språket utvecklats från femtiotalet till idag. Det är mycket att läsa och mycket att skriva. Dock är det en sak som vart ruggigt tråkigt, antagligen främst för att jag själv inte riktigt fattar alla termer och dessutom för att det innebär lusläsning om och om igen. Att läsa, lixa och skriva stilanalyser av femhundra annonser och sedan sammanfatta detta var det tråkigaste jag gjort på länge vill jag lova. Var det då det smartaste draget av mig att supa bort just halva detta dokument när analyserna väl var klara för att sedan få höra av help desk att nope, det går inte att hitta igen?

5 Comments:

Blogger majsan said...

va? Att stilanalysera är ju så ofantligt roligt! Jag önskar att jag också supit bort mina analyser så jag fick göra om dem igen...

8:11 PM  
Blogger Ica said...

Tro mig Majsan. DU kan få göra mina. Det är helt okej, men bara för att det är du. Jag LÅTER dig göra det enbart för du är en så fin vän.

9:23 PM  
Anonymous Christina said...

Hmmmm ... är det nå´t som går i e-tuna det där ... datorhaverier av olika de slag ??

10:37 AM  
Anonymous Christina said...

ica-honey ... kan du kolla ps:et på min blogg idag dåraaaa ....

12:26 PM  
Blogger Ica said...

visst kan jag det.

1:41 PM  

Post a Comment

<< Home