Friday, July 20, 2007

Livsfarliga landet

Säga vad man vill, men det här jobbet ger en massa olika möjligheter. Även om jag tycker det är lite enerverande när folk jagar min lilla postbil. Men det får man väl vänja sig vid antar jag.

Allting började ju exemplariskt vid det första företaget jag lämnar post till. Plötsligt ser jag synen som nu börjar bli en vanesak. En snubbe slänger upp dörren och kutar efter mig. Jag stänger av min trevliga ljudbok och suckar lite med förundran över vad jag nu lagt dit för post som inte hör hemma där.
- Hej, vad ska du göra ikväll?
- Eeeehhh... vaddå?
- Ja, jag skojade bara, men nu när jag ändå sagt det: är du ledig ikväll?
- Eeeehhh, jag ska memorera postnummer.
- Hahaha! Kan du lagra vår post?

Det var ju också ett sätt tänkte jag och var nära att backa in i en lyktstolpe när jag skulle ut därifrån.

Chock nummer två kom borta vid mitt fruktställe. Där har jag precis lämnat post, vänt och stannar för att käka mitt äpple och sola i tre minuter. Det är nämligen ett av ställena där jag inte står ivägen för någon bil, men samtidigt inte syns från något hus eftersom det är mitt ute i skogen. Nu när jag ska lämna posten tappar jag dock bokstavligen hakan. De två lådorna jag ska placera posten i ligger totaldemolerade på marken. Tack och lov kommer en gubbe med skottkärra och ser då att det inte var jag som körde ner skiten.
- Oj, vår låda. Det måste vara de som klipper gräset som kört på den.
- Herregud, det finns människor som siktar sämre än jag.
- Förlåt?
- Nej, inget. Men det är ju förskräckligt.
- Ja, men fick vi nån post?
- Nej, men de i lådan bredvid.
- Men, då lägger jag i den åt dig.
Varpå gubben lutar sig ner, lyfter på den del av de demolerade plastbitarna som ser ut som ett lock och lägger posten under.

Slutligen blir jag jagad för andra gången under samma dag. Jag tänker precis samma sak som innan att jag lagt post fel och stänger åter av ljudboken. Då tanten frågar om jag var den som körde igår får jag kalla knän och väntar på en utskällning men erkänner ändå att så var fallet.
- Märkte du om mitt brev igår var uppsprättat när du lämnade det?
(Jo, jag delar ju bara ut... hundratals brev. Jag har stenkoll på alla.)
- Näe, det tror jag inte.
- Du kan få se det om du vill.
Så jag knallar med och får se ett bankbrev som blivit totalt uppsprättat, från undersidan. Med andra ord hade brevet ramlat ut om det vore uppsprättat under gårdagen. Någon har med andra ord vart i tantens brevlåda mitt ute i ödemarken och tagit del av hennes bankuppgifter. Jag garanterar henne att brevet inte såg ut så, och hon sa att hon antog det och hon hade polisanmält saken. Eftersom jag inte kan vara tyst utbrast jag att det finns ju inte ens några bilar här ute, men jo, även här hände det hemskheter menade tanten.

Det är inte lätt att bo på landet och ha kasst utbud av dejtoffer, demolerade lådor och skumma människor som går igenom ens post. Hjälp!

9 Comments:

Blogger Åsa said...

haha, det tog ett tag innan jag fattade vad du menade med dejtoffer! Lade betoningen på fel ställe, och förstod inte alls vad det betydde :D

8:58 PM  
Blogger Malin Tångefjord said...

Att lantbrevbärare kunde vara ett så händelserikt jobb hade jag aldrig trott, men det verkar vara riktigt kul - i alla fall för en betraktare utifrån. Hoppas du får en fin helg.

10:24 PM  
Anonymous systergullan said...

Tack, för ett härligt gott skratt så här mitt i natten.

12:23 AM  
Blogger Ica said...

åsa: haha! nu när jag läste din kommentar tog det med ett tag vill jag lova.

Malin: det är kul, och hoppas din helg med blir kalas!

systergullan: varsågod. Det är det bloggen är till för :)

1:28 AM  
Blogger Heléne said...

Jo, nog är det ett hårt liv ute på landet. Vår brevbärare är upptagen så honom försöker man inte fånga. Tjejen han är tillsammans med råkar vara min lillasyster vilket är ytterligare ett skäl.

3:47 PM  
Anonymous annika said...

men du skulle flytta till Göteborg ju. Här finns massa dejtoffer :).

Kom hit nu, jag väntar ju!

kram

9:32 AM  
Anonymous Frida said...

Haha, det låter som du har ett riktigt spännande jobb :) Ja, har hört att Karlskrona ska va jättefint på sommaren, fast då är ju jag hemma :) Nej, då men jag skulle nog kunna trivas bra där, är lite orolig för blåsten bara, finns inget värre när det blåser. Fast jag behöver ju inte bekymra mig över det förrän jag vet om jag kommit in över huvud taget...

9:54 AM  
Anonymous Lady Stalker said...

Haha, här har du ju stoff till en ny succédeckare! Vem demolerade brevlådorna? Vem sprättade bankkuvert i ödemarken? Kanske sprättades annat också?

Kul nästan jämt verkar det! :-)

1:58 PM  
Blogger Ica said...

Heléne: Ja, då ska man inte inkludera sig med brevisen.

Annika: Men då måste jag ju få ett jobb för att kunnde flytta.

Frida: De flesta ställen är ju ganska fina på sommaren :)

LAdy: Ah. en bestseller. Men ahhh, en deckare. Hur ska det gå? Jag kommer ju helt klart skylla allt på betjänten.

5:45 PM  

Post a Comment

<< Home