Vuxna bloggare gör saker tillsammans
Var exakt passar det att blogga? Jo, på en bloggträff naturligtvis. Jag ska inte överdirva eller försköna, men jäklar vilken lång dag.
Icas klockan ringde strax efter klockan fyra i morse. Upp, gråta en skvätt över hur mörkt och kallt det är ute, äta lite gröt och sedan möta dagen. Jag, som av någon anledning är tidspessimist, misslyckades helt under morgonen. När jag hade tjugo minuters promenad kvar till stationen hade jag enbart nio minuter till godo innan tåget skulle gå. Ica hade vinterjacka, ryggsäck, väska och en dataväska. Ica börjar springa. Klockan 06:08:49 hoppade jag på tåget. Klockan 06:08:58 gick det. Jag satt svettig, trött och en smula illamående och påbörjade resan till Småland.
Att ta sig till Göteborg via Alvesta är väl lite onormalt, men jag gjorde det ändå. Emily hämtade upp mig och vi gjorde en favorit i repris: vi åkte till Ullared. Snabbt igen härjade vi runt och shoppade, hänfördes, krockade och mådde illa men ack så förväntansfulla inför kommande bokmässan. Tillslut hittade vi via Emilys GPS till Göteborg. Vi hittade även nyckeln till huset vi fick låna. Vi hittade inte en parkeringsplats. Tillslut hittade vi dock ölförrådet. Av någon underlig anledning kom vi inte iväg till bokmässan efter att ölförrådet tagits i vårt våld. Vi drack öl, hittade tillslut till Eniro.se och beslutade oss att faktiskt satsa alla våra krafter till att ta oss genom hela den stora staden Göteborg till den analkande bloggträffen. Den blev prio nummer ett och bokmässan fick därmed vänta. Vi hoppas på att slita ut våra skosulor under morgondagen.
Nu har vi istället via två spårvagnar och två promenader kommit rätt. Emily är helt ny i kretsarna och jag är ändå en amatör om man får uttrycka det så. Vi har enormt trevligt. Än så länge har lärare på IDP pratats om. Vi har även pratat om Liza Marklunds likheter med bloggare, huruvida Kalmar ligger långt från allt, om man verkligen kan äta ost som huvudrätt och varför man får åka på ungdomsbiljett både när man är 22 och 25 år gammal.
Ölen är god och laxtoasten var relativt billig. Bredvid mig sitter de och pratar vinterdäck på vänstersida, och huruvida man verkligen kan skriva när någon annan ser på på höger. Just högra sidans åsikter tvingas jag nu att ignorera då jag ju faktiskt sitter bland en hel hög och människor och bloggar. Dock förstår jag inte hur folk kan låta bli. När väl en dator dök upp i umgänget (tack Lotten) blev mitt bloggbehov för stort.
- Blod och äckelpäckel och alla ställde frågor!
Är det bara jag som lyfter på ögonbrynen när grannarna pratar om blivande mödrar och att man faktiskt bajsar på sig när man föder barn (ja, det finns fortfarande ett flertal anledningar till att jag inte skaffat barn. Det är en av den.)?
Nu sitter jag mest och dreglar över att möjligheten äntligen under mitt 25-åriga liv ges tillfället att få mingla bland fulla kändisförfattare. Det enda jag kan se som ett bättre alternativ är att få ta med mig Heath Ledger och en årsförbrukning choklad till en öde ö. Amen och klart slut från kvällens bloggträff.
Icas klockan ringde strax efter klockan fyra i morse. Upp, gråta en skvätt över hur mörkt och kallt det är ute, äta lite gröt och sedan möta dagen. Jag, som av någon anledning är tidspessimist, misslyckades helt under morgonen. När jag hade tjugo minuters promenad kvar till stationen hade jag enbart nio minuter till godo innan tåget skulle gå. Ica hade vinterjacka, ryggsäck, väska och en dataväska. Ica börjar springa. Klockan 06:08:49 hoppade jag på tåget. Klockan 06:08:58 gick det. Jag satt svettig, trött och en smula illamående och påbörjade resan till Småland.
Att ta sig till Göteborg via Alvesta är väl lite onormalt, men jag gjorde det ändå. Emily hämtade upp mig och vi gjorde en favorit i repris: vi åkte till Ullared. Snabbt igen härjade vi runt och shoppade, hänfördes, krockade och mådde illa men ack så förväntansfulla inför kommande bokmässan. Tillslut hittade vi via Emilys GPS till Göteborg. Vi hittade även nyckeln till huset vi fick låna. Vi hittade inte en parkeringsplats. Tillslut hittade vi dock ölförrådet. Av någon underlig anledning kom vi inte iväg till bokmässan efter att ölförrådet tagits i vårt våld. Vi drack öl, hittade tillslut till Eniro.se och beslutade oss att faktiskt satsa alla våra krafter till att ta oss genom hela den stora staden Göteborg till den analkande bloggträffen. Den blev prio nummer ett och bokmässan fick därmed vänta. Vi hoppas på att slita ut våra skosulor under morgondagen.
Nu har vi istället via två spårvagnar och två promenader kommit rätt. Emily är helt ny i kretsarna och jag är ändå en amatör om man får uttrycka det så. Vi har enormt trevligt. Än så länge har lärare på IDP pratats om. Vi har även pratat om Liza Marklunds likheter med bloggare, huruvida Kalmar ligger långt från allt, om man verkligen kan äta ost som huvudrätt och varför man får åka på ungdomsbiljett både när man är 22 och 25 år gammal.
Ölen är god och laxtoasten var relativt billig. Bredvid mig sitter de och pratar vinterdäck på vänstersida, och huruvida man verkligen kan skriva när någon annan ser på på höger. Just högra sidans åsikter tvingas jag nu att ignorera då jag ju faktiskt sitter bland en hel hög och människor och bloggar. Dock förstår jag inte hur folk kan låta bli. När väl en dator dök upp i umgänget (tack Lotten) blev mitt bloggbehov för stort.
- Blod och äckelpäckel och alla ställde frågor!
Är det bara jag som lyfter på ögonbrynen när grannarna pratar om blivande mödrar och att man faktiskt bajsar på sig när man föder barn (ja, det finns fortfarande ett flertal anledningar till att jag inte skaffat barn. Det är en av den.)?
Nu sitter jag mest och dreglar över att möjligheten äntligen under mitt 25-åriga liv ges tillfället att få mingla bland fulla kändisförfattare. Det enda jag kan se som ett bättre alternativ är att få ta med mig Heath Ledger och en årsförbrukning choklad till en öde ö. Amen och klart slut från kvällens bloggträff.
Jag på Gyllene Prag i Göteborg. Lotten kommer att om två sekunder hälla en öl i sitt eget tangentbord och i min vänstra sko.
5 Comments:
Fast hon har redan kletat räkor på den! Datorn alltså.
Jag kan inte skriva när andra ser, för jag har extremt dålig fingersättning. Skriver snabbt men nästan bara med högerhanden. Vänsterhanden används till a, s och shift. Mycket pinsamt. Är så imponerad av alla som kan skriva när folk ser.
Och du, säg det inte till någon.
it-mamman: jo, jag hörde det när jag satt och skrev. Jag har helt fel fingersättning, men orkar inte bry mig. Sålänge det går fort att skriva räcker det väl?
Jag har frågat alla människor jag möter om jag verkligen är lik Liza Marklund, men det är faktiskt ingen mer som tycker det! Nu måste jag blondera håret och växa tre decimeter.
Nej, det är Emily som är förvirrad bara.
Post a Comment
<< Home