Akta dig för brevbäraren

Precis som förra året puttrar jag nu runt i min lilla postbil igen. Det hela är ett mycket trivsamt jobb och jag gillar det skarpt. Idag blev jag utskälld av en tant för att en av mina kollegor höll på att krocka med henne under gårdagen, utan att hon fattade att det inte var jag. Jag skällde dock vidare på kollegan sen. Rätt ska vara rätt. Å andra sidan fick jag choklad och ett vykort med en leopard på av en annan tant, så det gick på jämt ut.

I fredags skulle posten ha after work på gården och sen skulle vi lantisar(lantbrevbärare) ha lite partaj med avtackning ute i mina hood under kvällen. Eftermiddagen skulle innehålla femkamp och tipspromenad. Kvällen skulle innehålla femkamp. Vinnarskalle som jag är så gick jag givetvis in stenhårt för detta. Eftermiddagens aktiviteter fick man dock inte reda på under samma dag utan fick vänta. Det var dock en tipspromenad med hälsofrågor och femkamp med straffläggning, kast med stort paket, kast med liten klump, pil och cykling med postcykel mellan koner (försök inte detta folk! Postcyklar är bajssvåra att cykla på). På det stora hela tyckte jag det gick ganska bra och cyklade nöjd hem för att förbereda mig för kvällens festligheter. Jag somnade och vaknade 25 minuter innan jag skulle vara på plats, duschad och ombytt. Det hela gick dock bra och jag dök upp i tid.

Femkampen inleddes och vi delades upp i lag. Ungdomslaget kallades vi. En 26-åring, en 43-åring och hur gammal Ante är kan man bara gissa. Vi sulade stövlar, pilar, freesbees och massa annat. Vi gick till final och se där ja, vi vann även. En ask alladinhjärtan var i tryggt förvar och Ica var så nöjd.

Hela tiden klunkades det öl på öl och käkades middag och dansades och sjöngs. Ena kollegan blev utsatt för nån valsdans av mig, och det är inte min starka sida, men jag tror hans fötter är relativt intakta ändå. Därefter väntade bugg med chefen. Jag fick lite snabba lektioner och sen flög jag runt som en vante på dansbanan.

Vid 22-tiden var vi sex partysugna människor som drog på efterfest (I KNOW, efterfest kl. 22). Det hela började väl bra. Eller, ja, de första hundra meterna i alla fall. Sen kom en cykel utan bromsar, rullgrus, skjutsning och en avsågad stolpe. En kilometer senare kom en vurpa på raksträcka. Det hela slutade med att tre (eller fyra) halvgick/cyklade, en (eller två) bestämde sig för att ta taxi när det var 700 meter kvar och en joggade. Japp, det var jag som joggade, och kom bort, och fick ringa chefen som fick fixa numret till mina kollegor som hade både min jacka, cykel, nycklar och framför allt choklad, och ringde som en tok, och tillslut kom tillrätta och som vart väldigt saknad av nån anledning.

Vi satt sedan till tresnåret och diskuterade liv, död, fotboll, musik och dito i soffan. Sedan blev jag hemcyklad med en postencykel och undrade varför jag sa till mamma innan att jag nog skulle vara hemma vid tiosnåret.

Idag kom jag knallande helt ovetande till jobbet.
- Ey, grattis! Du vann tipspromenaden. Hämta ditt pris!
Ica knallar glatt in och hämtar sitt pris: en sprillans ny landslagströja i storlek XL. Då visade det sig även att jag kom trea i den femkampen och vann en fin vattenflaska med postentryck.
- Va fan! Här kallar vi in en vikarie som får vara med och så sopar du banan med oss allihop.
Jepp, det är så de ska tas.

Vinnarlaget och chefsleffe. Ante ser lite väl plågad ut tycker jag

Mitt fina pris!

Jag har förresten placerat mig på kartan... bloggkartan alltså. Över Eskilstuna