Wednesday, March 14, 2007

Granska din granne eller kanske flina i ficklampan

Jag borde kanske starta en ny blogg. En ämnesblogg som skulle få heta "Granska din granne". Det verkar ju till och med polisen observera att jag nämligen gör. I natt var det ju givetvis dags igen. Men denna gång var inte jamaicanerna skyldiga (därav icke namnet "Jämför din jamaican"), utan någon med väldigt svensk stämma. Klockan var sisådär två på natten då Ica satte sig upp i sängen över att någon knallade ute på gatan och skrek i högan sky om att bli insläppt (en parantes om detta: tror man verkligen att nån släpper in en om man skriker tillräckligt högt nattetid?). Jag vet inte just vad han skulle in i vår port att göra. Där luktar ju mest majja och ligger loskor överallt, men in ville han i alla fall. Eftersom detta börjar bli en vanesak och mina jamaicaner tidigare under natten redan väckt mig fann jag inte riktigt orken att kliva upp ur sängen och kasta en ketchupflaska i skallen på gaphalsen så han blev tyst. Dock tystnade han självmant efter ett par minuter. Jag andades ut i mitt inre tills jag hörde en bil tvärbromsa och två dörrar smälla igen. Då var jag bara tvungen att stiga upp och sticka ut huvudet genom gardinerna. Det skulle jag aldrig ha gjort.

Genast blev jag helblind av den ficklampa som riktades rakt in i ögonen på mig. Det är ju tur att man har goda reflexer eftersom jag i samma sekund som jag insåg att jag var upptäckt slängde mig på golvet. Där låg en hårfön som hälsade min haka välkommen till de nedre regionerna. Mycket idiotiskt av mig eftersom poliserna utanför redan hade märkt att jag befann mig där, men ibland tänker kroppen innan hjärnan. De fann dock ingen förövare, mer än blondinen på tredje våningen som uppenbarligen agerade likt en sådan, och åkte därför ganska snart därifrån i harmoniskt tempo.

Harmoniskt var något som däremot inte stämde in på bruden på golvet. Med en ömmande haka kravlade hon sig mot sängen och försökte åter gå vilse i sömnens dimma. You wish. Ficklampan i fejan hade sin effekt och likaså det faktum att det var poliser som höll i den. Jag kan inte riktigt komma på varför, men av någon anledning får poliser mig mer att darra än att känna mig trygg när jag ser dem. Kan det bero på alla obehagliga möten då Ica inte vart innehavare av något cykellyse. Kanske de skulle blivit lite mildare i sina rörelser med ficklampan om jag svängt med mitt vita örngott och lovat berätta vem det är som röker cannabies på skolan som nu alla studenter fått ut ett förmanande mail om att avslöja. Synd att jag inte vet det då. Jag besitter bara en hög misstankar.

6 Comments:

Blogger Åsa said...

det låter som att du behöver lite tillskott av paranoia, jag kommer i helgen och hjälper dig med det! pöss

12:18 AM  
Blogger Sanna said...

hallu.. jag kan inte komma på klassfesten, ska resa bort då.. jobbstuff. Nån annan får ta inhandlingen av d jag paxat.

Synd, hade verkligen sett fram mot det, hoppas någon är hygglig o fixar senare!

Ciao

12:53 PM  
Blogger Sofi med e said...

This comment has been removed by the author.

5:31 PM  
Blogger Heléne said...

Allstå, jag vet inte om jag är en väldigt grym människa...men jag sitter här och flinar för jag kan verkligen se dig framför mig, hur du slänger dig på golvet och krockar med en hårfön. Situationen verkar egentligen inte vara det minsta komisk men jag kan inte hejda mig. Folk som ramlar, krockar, slänger sig på golv o.s.v är bland det roligaste jag vet. (Där har vi en av mina laster..)Men jag hoppas att du inte har alltför ont.

En helt annan sak: Du som verkar väl bevandrad i munsårsområdet (jag menar inte att du alltid går runt med munsår, jag tänkte bara på ett blogginlägg du skrev för inte så jättelänge sedan) borde man inte kunna sätta munsårsplåster på finnar? Om inte: borde man inte uppfinna ett sådant och tjäna snuskigt mycket pengar?

6:58 PM  
Blogger Ica said...

helene: Man FÅR skratta när folk slänger sig på golvet. Mycket av meningen med bloggen är just att läsarna ska skratta. Jag tyckte inte heller det var skoj när jag låg där, men va fasen, man får bjuda lite på sig själv.

Angående munsåren så ja, jag är expert på det, men icke på finnar då jag hela livet vart ganska förskonad från sånt... så jag vet inte. men det borde ju gå. testa vetja.

7:09 PM  
Blogger Malin Tångefjord said...

vet inte om jag vågar komma hem till dig och dina jamaicaner till grannar, men däremot vill jag gärna träffa dig i stockholm nästa måndag- vad säger du om det?

9:12 AM  

Post a Comment

<< Home