Underbara härliga nytänkande jul
Jul, jul strålande jul. Frisk och kry och dans kring granen. Sjung hoppfallerallanlej.
Eller kanske mer jul, jul gråa jul med en sängliggande, en datorenvis och en mor som mest är imponerad för hon hann se Kalle Anka i år. Själv blev jag en smula deprimerad över att jag inte kände någon som helst smak av julmaten. Dock hade jag ett ögonblick fyllt av glädje över min smaklöshet då jag råkade smaka brors hemmagjorda sill innan han berättade att det var currysill. Det som hörde till våra traditionella julbestyr var att jag hjälpte inte till ett dugg med maten, samt satt inte kvar tills alla var klara eftersom det var Karl-Bertil mitt i allt, vilket är något jag vägrar att missa om julen. I vanlig ordning snapsade mor och bror medan jag satt och drack julmust light. I vanlig ordning var jag tomte men utan luva eftersom ingen orkade leta upp den, och inga rim eftersom ingen orkat skriva dem. Mamma meddelande dock promt att enda anledningen till att hon inte rimmar är att vi skrattar åt hennes rim. Detta har min mor förkunnat varje år, men det är icke av sanning. Vi skrattar inte alls, det är snarare hon som tjatar om att vi skrattar. Nåväl, det blev inga rim i alla fall.
Julklapparna var av diverse praktiska ting och jag gav rådet åt bror att lämna julklapparna i vårt hus och inte cykla hem med sin nya yxa och kofot över axeln. Det kan lätt se en smula misstänksamt ut. Jag kände mig träffad av årets pik då jag packade upp fotsalt och fotsalva från min mor. Nu är det så att fotboll gör ens fötter kroniskt stenhårda. Too bad men inget jag kan göra något åt. Bara för att jag råkar ha fötter som lätt kan förväxlas med en 80-åring som gått barfota på grusvägar hela livet samt att mina tånaglar ramlar av titt som tätt beroende på hur ofta jag snörar på mig fotbollsdojorna betyder det väl inte att mina fötter är monsterfötter? Eller? I behov av två kilo salt och två tuber salva för att bli lena som barnarslen igen? Nåväl, jag fick ju galenskaparnas dvd-box med så jag har något att titta på medan jag ska förvandla mina fötter. Dvd-boxen har en speltid av 7 timmar och 52 minuter. Kanske att jag hinner bli klar.
När Ica ångat färdigt framför Sällskapsresan II, blivit anklagad att vara packad via sms samt snutit upp tre paket näsdukar var det dags att skjutsa hem bror och hans medhavda cykel. Man kan väl inte kräva att pojkstackaren ska cykla hem när temperaturen smugit sig under nollstrecket.
Därefter han jag snyta upp ett paket näsdukar till, dricka tre glas julmust och gissa mig halvt till ett mentalt sammabrott på Lottens julkalender innan julaftonen var slut och sängen åter var uppvärmd av en hund som argt menar att jag tar på tok för stor plats för att vi ska få plats där bägge två.
... Och julen varar fram till påska. Hjälp!
Eller kanske mer jul, jul gråa jul med en sängliggande, en datorenvis och en mor som mest är imponerad för hon hann se Kalle Anka i år. Själv blev jag en smula deprimerad över att jag inte kände någon som helst smak av julmaten. Dock hade jag ett ögonblick fyllt av glädje över min smaklöshet då jag råkade smaka brors hemmagjorda sill innan han berättade att det var currysill. Det som hörde till våra traditionella julbestyr var att jag hjälpte inte till ett dugg med maten, samt satt inte kvar tills alla var klara eftersom det var Karl-Bertil mitt i allt, vilket är något jag vägrar att missa om julen. I vanlig ordning snapsade mor och bror medan jag satt och drack julmust light. I vanlig ordning var jag tomte men utan luva eftersom ingen orkade leta upp den, och inga rim eftersom ingen orkat skriva dem. Mamma meddelande dock promt att enda anledningen till att hon inte rimmar är att vi skrattar åt hennes rim. Detta har min mor förkunnat varje år, men det är icke av sanning. Vi skrattar inte alls, det är snarare hon som tjatar om att vi skrattar. Nåväl, det blev inga rim i alla fall.
Julklapparna var av diverse praktiska ting och jag gav rådet åt bror att lämna julklapparna i vårt hus och inte cykla hem med sin nya yxa och kofot över axeln. Det kan lätt se en smula misstänksamt ut. Jag kände mig träffad av årets pik då jag packade upp fotsalt och fotsalva från min mor. Nu är det så att fotboll gör ens fötter kroniskt stenhårda. Too bad men inget jag kan göra något åt. Bara för att jag råkar ha fötter som lätt kan förväxlas med en 80-åring som gått barfota på grusvägar hela livet samt att mina tånaglar ramlar av titt som tätt beroende på hur ofta jag snörar på mig fotbollsdojorna betyder det väl inte att mina fötter är monsterfötter? Eller? I behov av två kilo salt och två tuber salva för att bli lena som barnarslen igen? Nåväl, jag fick ju galenskaparnas dvd-box med så jag har något att titta på medan jag ska förvandla mina fötter. Dvd-boxen har en speltid av 7 timmar och 52 minuter. Kanske att jag hinner bli klar.
När Ica ångat färdigt framför Sällskapsresan II, blivit anklagad att vara packad via sms samt snutit upp tre paket näsdukar var det dags att skjutsa hem bror och hans medhavda cykel. Man kan väl inte kräva att pojkstackaren ska cykla hem när temperaturen smugit sig under nollstrecket.
Därefter han jag snyta upp ett paket näsdukar till, dricka tre glas julmust och gissa mig halvt till ett mentalt sammabrott på Lottens julkalender innan julaftonen var slut och sängen åter var uppvärmd av en hund som argt menar att jag tar på tok för stor plats för att vi ska få plats där bägge två.
... Och julen varar fram till påska. Hjälp!
posted by Ica at 4:01 PM
4 Comments:
This comment has been removed by a blog administrator.
Kan inte du sluta prata om dina tånaglar hela tiden? :P
Go fortsättning snutt=) Och nää, julen varar inte till påska. Det hade blivit lite för utmattande. Har ett paket som väntar på dig här:) puss!
den är typ 37kvm. vet inte exakt vad hyran blir när jag lagt till räntor å sånt... men skulle jag hyra ut den blir det nog runt 3000:- äru intresserad eller? ;)
Post a Comment
<< Home