Wednesday, September 28, 2005


Underliga saker far genom huvudet när man cyklar hem från träningen i bitande motvind. Som idag då jag tyckte väldigt synd om mig själv eftersom väskan hängde så tungt på mina trötta axlar. Då kom jag och tänka på alla kompisar som väntar, och som fött barn, och hur mycket de får bära. På magen. Kom och tänka på min egen mor som fick gå och bära på mig i nio månader. Det kan inte varit en rolig upplevelse. I min tanke ställde jag framför mig saker motsvarande min födelsevikt och att mamma inte bara skulle bära det, utan även krysta ut ungen. Jag kände hur färgen försvann från mitt ansikte mitt i blåsten då jag raddade upp två stora 2liters cola light-flaskor framför mig, plus två halvliters med den ena lite drucket ur. Hastigt och lustigt bestämde jag mig för att aldrig skaffa barn. För den snabbtänkta radade jag upp 4800 g i min tanke. Iofs kanske jag inte var i samma skick som de colaflaskor jag på, men om man tar det faktum att mina fötter stod rakt ut och mitt ena nyckelben gått av allt på grund av platsbrist, kunde man ju tänka sig flaskorna med lite dekorativa bucklor i.
Nu ska jag ringa till mamma och be om ursäkt för jag var så glups som foster.
(Ja, resultatet syns högst upp i bild)

Tuesday, September 27, 2005



Mycket intressant kurs jag och Maja påbörjat. Synd bara att läraren inte dök upp, så ännu har vi inte lärt oss något om Eskilstuna eller Västerås, men vi har fixat så båda två har fått tag på alla tre böckerna vi behöver. Känner mig som en duktig bibblotant.

Idag måste även vara en lite skrytsam dag: Resultatet från Stabyracet publicerades idag på Stabyhouns hemsida. Min lilla gris kom på fjärde plats! Av alla hundar som sprang, vilket var en hel del. Hon var tre futtiga ynkliga hundradelar efter vinnaren och sprang på fina 4,2 sekunder. Hon är snabb min lilla gris. Jag tackade samtidigt min lyckliga stjärna för att de inte klockade förarna. Då hade vi helt plötsligt rasat på listan känns det som.
Ja, det var inte så lätt att flytta på bilderna, men man måste ju få testa fel första gången :)
Ibland undrar jag om de som har hand om fastigheten och allt omkring spanar in min lägenhet de dagar de ska klippa gräset. "Aha, det är fördraget. Hon har sovmorgon. Nu ger vi oss ut att klippa udner hennes fönster." Inte för jag kan förstå vad jag gjort för att förtjäna sånt. Jag spelar inte hög musik, jag röker inte i trappen och jag slår inte sönder några rutor. Men ändå. Med andra ord har jag sovmorgon idag, men jag sover inte. Att sova efter klockan åtta finns visst inte i min värld. Vem vet. Klockan kan ha blivit ett under den tiden jag blinkade, och då är jag sen till uppropet: Inte bra.
Därför är jag nu uppstigen och har invigt mitt strykjärn o strykbräda för första gången (ja, annars var det ju inte invigning), så jag ska se prydlig ut i skolan. Jag och Maja ska ju nämligen ge oss in i okänt område idag. Vi ska överge vårt lilla trevliga IDP och klampa runt bland samhällsvetare och de som kan något om beteende. Vi ska läsa en extremt spännande kurs med det upphetsande namnet Lokalhistoria, och handlar om vad som hänt i Västerås o Eskilstuna från medeltiden till nu. Säger de att vi ska göra en historisk webbplats slutar jag skolan helt. Anledning till detta mycket suspekta val var att både Maja och jag kände en stark motvilja till att fortsätta denna övervidriga kurs som man släpat sig igenom de senaste fem veckorna. Det var tveksamt om man ens skulle överleva. Samtidigt vet i katten om jag kan överleva med historia, som dessutom ska inkludera politik, utan att vilja hänga mig långsamt, men det återstår att se.

Sunday, September 25, 2005

hm, Johan har suttit halva kvällen och slitit sitt hår över min underliga skärm. Jag kan säga att jag sliter mitt hår nu efter at han har varit och pillat på den. Jag kan bara få upp internetfönster via msn, som tack o lov öppnar sig av sig självt när man sätter igång datorn. På detta ligger det nån blindskrift över alltihop som gör det väldigt svårt att tyda vad man själv skriver, och Nej, det beror inte på kvällens alkoholintag. Appropå slitit sitt hår. Man ska vara glad att man har något kvar. Har jag det? helt plötsligt fick mina två änglar för sig att jag skulle behöva en ny frilla (okej, okej, jag har inte vart hos frisören sen oktober, och det är skamligt). Jag tyckte jag hade bra kontroll på Johanna som pillade i mitt hår. När jag sedan såg massa blonda hårtussar flyga ut genom fönstret var jag inte längre lika säker. Nej, då har min ytterst lojala vän Mariah försett Johanna med en sax och snipp så var mitt hår inte lika långt längre. Jag kan inte påstå att mina tidigare etapper syntes så tydligt, men helt plötsligt tar tofsen bara slut när jag drar fingrarna genom håret. Jag låter det sitta uppe för att få nånting nytt att studera imorgon. Nu ska jag snarare ta tag i de droppspår som min soppåse orsakde från sin väg från köket till ytterdörren. När gav jag lov att spilla ut dyrbar tysk öl på mitt köksgolv? Det är en av de frågor jag ska filosofera över under natten (över under???).
Morgonen lär bli intressant: En skallig Ica vaknar, stiger upp och undrar varför hon halkar fram över golvet, varför det kommit frost på diskbänken och framför allt varför datorn är halvdöd och hela lägenheten luktar som ett jamaicanskt hampaläger!

Saturday, September 24, 2005

Det är nästan skönt att jobba dagar som denna, även om jag helst hade legat och snusad i min säng nu. Fast å andra sidan hade jag gått hela dagen med ryggont om så hade skett.
Här är man duktig om man knallar ut med en bokvagn och sätter upp böcker. Lagom jobbigt, fast Cecilia utför nu överkurs och går med två vagnar efter varandra. Det har aldrig hänt förut! Vad har det tagit åt henne? Ja, jag sitter väl kvar här då och läser strunt på nätet och låtsas att jag gör skäl för min lön.
Funderar på att följa med klassen ut och partaja idag. Det var så himla längesen känns det som (var det två eller tre veckor sedan barrundan var?).
För övrigt har jag absoult inget bra att skriva. Jag försökte låta ilskan rinna undan genom att läsa halva Stjärnor utan svindel inatt. Det är min älsklingsbok, och det syns på den, så jag blev med andra ord inte mer lycklig när två sidor föll ur helt oprovocerat.
Ja, Bert skriver ju blogg också. Som trogen Berts dagboksläsare man var i ungdomens år är det ett sant nöje.
Försökt ändra mitt schema så gott det går här på jobbet efter skolans jämrans schemamiss, så nu är bordet fullt med små post it-lappar där jag önskar byte med någon vänlig själ.

Friday, September 23, 2005

Nu ska jag uttrycka mig milt: Jag är en smula irriterad.
Nu ska jag uttrycka mig sanningsenligt: Jag är jävligt förbannad.
Så, nu var det sagt. Tycker dessutom det är ganska befogat. Redovisning av vår dumma webbplats, vår sugiga slutrapport och vår ogjorda opposition. Började i onsdags med att gruppen vi skulle opponera på drog sig ur. Vi skulle jobba med det hela onsdag eftermiddag. Onsdag kvällr inger min föreläsare och ger oss en ny grupp. Jag försökte kontakta min grupp på alla sätt utan någon som helst respons. Därför struntade jag i det. Idag hade vi inget att opponera och ingen oppositionsrapport. Kändes föga bra. Dessutom: Hoppsan, ena tjejen har haft en dålig dag igår, och vill inte komma idag. Hoppsan två, andra tjejen dyker inte ens upp. Skickar inget mess, hör inte av sig. Så där står jag vid redovisningstillfälle med Grabbarna Grus och undrar vad vi gör där egentligen. Webbplatsen var bra. Slutrapporten blev fett sågad. Som att det var något nytt. Citat från en av mina gruppmedlemmar vid avsked efter förudmjukelsen "Ja, men då lägger du upp vår nya, bearbetade rapport på forumet?"
Hade jag haft en yxa, en stålhättssko, en vad fasiken som helst hade han fått väldigt ont. Hur kommer det sig att jag alltid hamnar i sådana grupper?
Slutligen vill jag inte skriva någon kursutvärdering för detta är den sämsta kurs jag någonsin gått, och ska jag vara ärlig i utvärderingen har jag inga lysande framtidsutsikter. Jag börjar nämligen fortsättningskursen med samma två lärare på måndag.
Sist och mest retfullt är att våra underbara lärare hade lagt upp det schemat de hade FÖRRA året inför kursen nu, "bara för att ha något att lägga up". Det riktiga schemat som ska följas publicerades igår. Jag var väldigt nära att slänga en stol i huvudet på dem. Tyvärr sitter stolarna fast. Jag har vart på jobbmöte för båda mina jobb denna veckan och åtagit mig pass som jag kan jobba enligt mitt skolsschema. Det gick åt fanders nu.

Men inte gräver vi ner oss för det (jag saknar en spade). Nu ska jag kolla på den nya fotbollssåpan på Ztv och gruffa över könsdiskriminering.

Tuesday, September 20, 2005

Ibland är det bar att inse att vissa dagar bör glömmas fortare än andra. Hoppas mitt minne imorgon känns ovanligt kort. Vaknade faktiskt i helt acceptabel tid för att vara en person som glömde ställa väckarklockan igår. Raskt upp och påklädd, pigg framför datorn med kli i fingrarna och dregel i mungipan ivrig att hugga tag i pluggandet med massa idéer i huvudet. Eller kan jag tala sanning när jag bloggar och se människan framför datorn osminkad, med skitigt hår och för kort tröja. Dreglet beror enbart på sömnbrist och kliet i fingrarna kommer från att natten visst spenderades liggande på mina armar. Om jag har pluggat något? Jodå, jag har kuggat på tre e-test. Dessutom har jag lyckats med bragden att få min fina skrivbordsstol från IKEA att falla i bitar. Därför har jag även en öm tumme eftersom den hamnade i vägen när jag skulle montera ihop min trasiga stol.
Slutligen tror jag att detta är en dag då man bör se sanningar i vitögat. Ett hemskt exempel på detta är att Djurgårdet troligtvis vinner allsvenskan och mitt älskade Ifk gjorde bort sig igår. Är det riskfritt att lämna lägenheten idag eller kommer jag få en stege i huvudet då jag kör över den svarta katten mitt på en a-brunn?

Friday, September 16, 2005

Att jag har något hår kvar på huvudet är mycket chockerande märkte jag ikväll när jag dammsög min lilla lägenhet. Hela tiden fick jag vända uppochner på skiten för att dra loss mängder av långa blonda hårstrån som fastnat. Sög nog in ett halvt huvud minst. Konstigt nog är jag inte fullständigt skallig på ena sidan. Nu är lägenheten relativt ren och snygg. Men det krävdes mycket raseri och äckel för det. Johanna menade på att jag pratade smålänska när jag skrek icke barntillåtna ord över min dammsugare. Jag förklarade då givetvis på henne att utskällningar sker enbart på smålänska eftersom jag aldrig skällt ut någon med denna norrlandsdialekt som jag talar nu. Eftersom dialekter är anpassningsbara och mor och bror pratar smålänska och de är de enda jag skäller på ibland så blir alla mina utbrott på denna dialekt. Mycket logiskt.
Imorgon väntar ju smålandsbesök. Eller, det var inte riktigt sant. Jag väntar besök från Stockholm men där besökarna ursprungligen är från hultet. Eller, det var ju inte heller sant. Jens är ju från Tyskland och Maja från Ryd, men vi träffades åtminstone i hultet. Det är sant.
Jag har lovat att visa Jens Forever, trots att han inte har träningskläder med sig. Nåväl, de måste väl vara vana vid att jag springer där av konstiga anledningar ibland.
Jag har räknat ut att även om jag inte sover nåt nästa vecka, men jobbar, går i skolan och tränar som vanligt ska jag enligt det uttänkta tidsschemat inte hinna göra alla mina labrationer i webbprouduktionen. Är det en uppmuntrande tanke? Nej, men det är fredagkväll med en dålig film som inte ens vägdes upp att världshunken Keanu Reeves var med.

Thursday, September 15, 2005

Mitt Ica här ute i förorten är ganska trevligt. Alltid möts man av samma glada något bastanta lilla man som hälsar glatt. Det är oftast även han som har hand om paketutlämningen. Med andra ord börjar han snart tro att jag är shoppingberoende över nätet eller nåt. Som om jag kunde hjälpa att alla mina tekniska prylar går sönder samtidigt och H&M är väldigt sega i starten. I måndags var jag och hämtade ut min mobil och smög hem för att inte bli rånad av någon av alla de kriminella högstadieeleverna som man läst om i tidningen. Igår när jag stod och staplade upp böcker fick jag ett sms att jag hade kläder från H&M att hämta ut på samma Ica. Att alla som beställde samtidigt som jag fått sina kläder för flera veckor sedan hör inte hit. Med andra ord knallade jag ner idag igen (slog två flugor på smällen genom att lämna in min cykel med för lagning hos närliggande cykelgubbe.) och hämtade ut ett paket modell jätte. Nu var det inte snack om att smyga hem, eftersom paketet syntes rätt bra med dess storlek, så nu blåste jag upp mig så mycket jag kunde och vaggade hemåt. Väl hemma hade posten kommit. En avi: Du har paket att hämta ut på Ica. Jippie. Bara att knalla dit igen med andra ord. Fast det regnar ute, så jag avvaktar. Ligger dessutom helt i motsatt riktning till jobbet dit jag ska börja knalla inom alltför få minuter.
För övrigt passade alla mina kläder från H&M. Ett par brallor var lite små och ett par lite stora, men det gör ingenting. Bäst av allt var tofflorna. I dem ser jag nämligen ut som en väldigt välklädd gris.

Tuesday, September 13, 2005

Det spelas fotboll i Eskilstuna idag. Womens cup, och jag är inte där. Kom på när jag knallade hem från träningen(japps, aerobicfjolleri) att Djurgården/Älvsjö skulle ju spela ikväll. Lite i senaste laget försökte jag övertala Mariah att följa med mig och kolla, men hon avböjde hastigt. Kanske jag inte kan klandra henne för eftersom hon är lika intresserad av fotboll som jag är av balett, och det vill säga extremt lite. Varför har jag ingen fotbollsentusiast här som skrikit på mig att "Nu ska vi på fotboll! På med vantarna och halsduken, nu ska vi skrika!" Önsketänkande kanske, även om jag inte vet om jag vill ha en så överdominant kompis, men varför inte.

För övrigt gjorde jag dagens goda gärning genom att rädda livet på en groda. Det kanske är lite att ta i, men han var på väg mot gatan och där löper han ju ganska stor risk att komma ivägen och bli grodmos. Med andra ord räddade jag hans liv när jag lyfte in honom i skogen igen, även om jag kan tänka att han förbannade mig för där var han ju för en timme sedan.

Imorgon ska de tre H:na ringas: H&M, hyresgästföreningen samt handelsbanken. Det kommer inte att inträffa med det schemat jag har, men man kan ju fundera på det lite så känns det bättre. Dessutom kanske jag borde prioritera min cykel som fortfarande är punkterad och gör mig dömd att promenera vart jag än ska. Det om något är tidskrävande.

Monday, September 12, 2005

Linda Skugge skriver i sin blogg att människor som inte uppdaterar varje dag inte borde ha blogg. Attans vad jag känner mig träffad. Jag hade i och för sig kunnat uppdatera varje dag, men den senaste veckan har jag främst gått runt med sirap i skallen efter jag kommit hem från jobb, skola och träning. Då blir det ju bara en seg massa här. Jag tror jag börjat käka olämpliga saker i sömnen. Jag vaknar varje morgon med ett sandpapper i munnen. Hur kan detta komma sig? Att jag hade näsan begravd i en katt hela lördagskvällen kan väl inte göra någon skillnad?
Det luktar herrparfym genom mitt fönster. Ute klipper bostadsvärden gräset med en öronbedövande maskin. Dags att ge sig av till skolan kanske. Maja är sjuk så nu kommer jag känna mig ensam och utstött. Jobb i eftermiddag. Kommer folk åter och frågar var en moské ligger tror jag att jag bara pekar ut Mekkas riktning och hänvisar dem till mattaffären tvärs över gatan.

Thursday, September 08, 2005

Oj, det här trodde jag inte. Ur högtalarna har precis Elvis strömmat, och nu är det banne mig Ulf Lundell. Ja, killar har mer inverkan på en än de tror ibland. Nej, jag lyssnar inte på någon av dessa i vanliga fall. De är med på en skiva som min bror bränt åt mig efter hemkomsten från Australien juni 2002. hittade skivan i en låda där jag uppenbarligen inte vart på länge.
Jamaicagänget har fest, grannhunden ylar och sista grannarna bråkar högljutt. Allt är precis som vanligt och jag borde kunna somna sött.

Jag trodde inte det var möjligt att slå knut på sig själv, men idag har det nog hänt. Intet ont vetande satt jag fint på min plats i help desken och hjälpte främst folk med att fylla på utskrifter och inloggsproblem. Sedan bröt helvetet ut, eller rättare sagt: sedan ingick alla disketter en pakt med alla kopiatorer att nu ska vi inte fungera. Kopiatorn bad mig hela tiden slå av strömmen (Kan en kopiator vara självmordsbenägen?), och disketterna fick datorerna att stå och tugga i ett läge, utan att spara något.
- Ni har väl sparat på hemkatalogen innan ni sparade på disketten?
- Va? Näe, men vi har skrivit femton sidor här som nu sitter fast. Och vi måste få ut det!!!!
- Öh, jahapp, ja, jag ska se vad som göras kan.
fråga mig inte hur det gick till, men jag lyckades på något himla vänster hitta deras filer och pilla fram dem trots mycket bråk med datorn. Rekomenderade sedan att spara på hemkatalogen. När detta skett tre gånger och kopiatorn agerat självmordsbenäget cirka tjugo gånger satte jag en TRASIG-lapp på kopiatorn och sa till alla där det låg disketter på bordet att Snälla, spara på hemkatalogen först! Folk trodde inte jag var riktigt frisk. Roligast var slutligen en galen student med håret på ända som kom och halvskrek att hans dator bara blivit svart. knallade dit och kollade. Mycket riktigt, allt var svart och okontaktbart. Sladdarna bakom datorn satt som de ska, så jag vände och vred och grejade. Tillslut kommer en student och knckar mig på axeln.
-Du, jag råkade sparka till en sladd här bakom, är det nåt farligt?
Ja, så kan det gå. Allt redde slutligen upp sig och kvart över ett kom jag tillbaka till min dator då mycket förvirrad eftersom inget bytt av mig.

Nu sitter jag och mailar över bilder till mig själv till kursen i webbproduktion. Min fotograf behagade ju inte dyka upp. Tur att man är förutseende och tar med en egen. Så nu har jag fixat möten, intervjuer, foton och nummer. Nu får någon annan designa. Slutligen har jag försökt såga bort dumma delar i min uppsats. Jag fick hindra mig själv för att inte såga bort allt.
Då hade jag bara haft en framsida att lämna in.

För övrigt drömde jag att jag spelade match med Mellberg och Larsson i natt. Shyrre, Mellberg back, jag mittfält o Henke forward. Och vi slog Italien. Ja, jag önskedrömmer på tok för ofta, men det var trevligt med gruppkramar efter vi gjort mål. (Jag gjorde ett på nick. Jag som får blodsmak i pannan varje gång jag nickar.)

Wednesday, September 07, 2005

Åh, vårt underbara landslag. Vad kan man säga? Jag har under matchens gång knölat ihop varje soffkudde, slängt två av dem i väggen, hoppat i golvet utan tanke på grannarna och gett Mariah tinnitus i telefonen. Tråkigt med mållös match så länge, men ack vad glädjen blir stor när målet väl sitter där. Lite synd om Ungern faktiskt. Släppa in mål på övertid är ju en mardröm som heter duga. Dock darrigaste matchen på länge, men det löper jämt med resten av dagen.

Det är nog inte meningen att jag ska ha någon mobil. Den jag beställt är slut i hela landet, men pengarna är dragna för den. Det mest ironiska av allt är att jag finns inte i nätaffärens register. Jag är bara borta. Mån fråga lyder: Hur kan en människa som inte existerar hos er ändå betala massa pengar för en mobil, som ändå inte finns?

Kroppen slut efter aerobic dans. Jag frågar mig alltid vad i hela friden jag gör på de passen. Häger/ vänster, ostbågehopp och snurr. Hej, finns det nåt mer ställe jag kan känna mig lost på?

Monday, September 05, 2005

Man kan nu läsa på Expressens förstasida om rökutveckling på nattåg och mycket problem i tågtrafiken. Jotack. En annan var uppe vid fem för att åka tåg från Göteborg vid sex och byta tåg i Katrineholm för att lagom komma till Eskilstuna en kvart före mitt första möte på jobbet. det kunde man ju drömma om. Fem minuter innan Katrineholm satt vi visst fast. Massa stillasittande, av på en annan station för bensträckare, slutligen framma i Katrineholm är tåget till Eskilstuna inställt. Slutligen kom jag på en buss som tog oss fem passagerare till målet. Jag kom lagom till mötet var slut och fick två passande tider att jobba på två timmar. Kan man stämma Sj för massa förlorad arbetstid även kommande två veckor?

Nåväl, en helg med Annapanna väger upp alla tågförseningar. Hon inledde mitt besök med att bjuda på kräftor. Kan man göra på bättre sätt?
Fredagen hade vi bokat in oss för Liseberg. Regnet vräkte ner som i desperation när vi vaknade. Vid sådana tillfällen måste man visa hur vuxen man är. Det gjorde vi genom att svära, skrika, be till regngudarna och absoult vägra gå en annan dag, för den enda dag som var möjlig var söndag och då skulle vi vara bakfulla. Vid tre och öppning gav vi upp, blev ännu vuxnare och knallade ner i källaren för att rota fram två par regnställ. Sedan knallade vi iväg. Det föll inte en droppe på hela kvällen. Vågade trots min nu vuxna feghet mig upp i Balder och Kanonen. Underbart. Balder var verkligen en succé. Slutligen har både jag och Anna förträngt att det finns något som heter spela bort pengar. Vår vinst räknade vi ut till att varje gram choklad vi åt var värd en krona. kändes som vi satt och knarkade eller något.

Lördagen bestod av shopping, på en lite tråkig nivå. Av någon anledning är jag och min klädstil motarbetad. Först var det mina kamoflagebrallor förra veckan och nu mina sneakers. Skulle dock få låna ett par "vettiga" skor av Anna, men till det krävs byxor som passar till sådana skor, så det var bara att knalla ut i jakt på ett par jeans och en topp jag aldrig skulle köpt annars. Fick tillslut tag på en ny dagbok på barnavdelningen på Ordning & Reda.
Landskamp på kvällen förgyllde då jag äntligen befann mig i samma lägenhet som två personer som gillar att kolla på fotboll och inte mest sitter och suckar. Groggarna försvann i en rasande fart i nervositet. Båda mina pojkar gjorde mål. Nej, inte Zlatan. Mina pojkar är Mellberg och Ljungberg. Kan inte säga så mycket mer om matchen än att det var ren njutning och att mitt förakt för den numera ganska stormagade och hänghakade Stoitjkovs bara ökat. Han är tragisk.

Kvällen fortsatte efter mycket jubel vid tre noll med poker och mer groggar och slutligen utgång. En klubb i Göteborg som inte tolererar sneakers med spelar eurotechno från nittiotalets början. Konstig kombination men hemskt trevlig. Fick dansa massor och dansade visst hem med ett hollänskt mobilnummer på handen som raskt tvättades bort. Killen var mycket skum och bar orange regnjacka.

Jag tror inte kroppen mår bra av att ena morgonen gå och lägga sig strax efter fem och morgonen efter gå upp strax innan fem. Därför ska jag nu gå och packa upp böcker, tvätta och ta en powernap. Har visst i min sömnförvirring beställt en mobil. På vägen hem från stationen började min mini disc glappa ännu mer. borde beställt en mobil med stor Mp3-spelare med andra ord.
Lunch.